Berättelserna fortsätter – och jag får vara med
35 år efter sin första notis är Finansmagasinets chefredaktör Magnus Alselind tacksam över att fortfarande få vara med att skapa – och läsa – en tidning.
Ta del av Finansmagasinet även du.
När jag hämtade Norrländskan ur brevlådan knarrade det under skorna. Det där ljudet som bara uppstår när gårdagens snö frusit under natten.
Hemma i Kiruna, gruvstaden, hade alla NSD. I Luleå, nästan 35 mil ner vid kusten, var Kuriren störst. Inne i köksvärmen, under lampans sken, läste jag varenda rad på sportsidorna. Hockey. Handboll. Lokala hjältar. Innan någon annan ens hade vaknat.
När pappa kom hem från macken hade han med sig både Expressen och Aftonbladet. Jag tror han returnerade dem dagen efter, men timmarna däremellan var de en biljett ut i världen. Ett tidigt 80-tal i trycksvärta.
Efter att ha flyttat till Gävle för gymnasiet blev mitt första jobb att cykla ut med tidningarna. Det var sommar, och rundan var klar långt innan solen gått upp. Mitt andra jobb blev att skriva i dem.
35 år efter min första notis läser jag nu om den lilla ön där devisen ”utan Donsö stannar Sverige” fortfarande lever. En annan text tar mig till Jämtland, till patriarken som vandrar genom skogen som format hans liv – bara en generation efter att familjeföretaget sålde fler hästar än bilar.
Och jag gör det i EFN Finansmagasinet, som du nu också tar del av. Även när världen krympt till ett knapptryck bort finns så mycket nära oss att upptäcka. Att få både läsa och vara med och skapa en tidning är en ynnest – berättelserna fortsätter, och jag får vara med.
Här kan du prenumerera och få hela Finansmagasinet – gratis i tre månader!
Följ taggar