Blockaden biter i Hormuzsundet – fartyg vänder om eller stannar

Ett flertal fraktfartyg som avgått från hamnar i Iran, inklusive minst två sanktionerade tankerfartyg, har enligt spårningsdata försökt passera genom Hormuzsundet sedan den amerikanska blockaden av farleden verkställdes kl. 16:00 på måndagen, svensk tid.

Inget av dem har dock kommit längre än till Omanbuktens mynning vid den östliga delen av Hormuzsundet.

På måndagen uppgav även den amerikanska flottan att inga fartyg hade trängt igenom blockaden under det första dygnet och att sex fartyg som uppmanats vända om hade hörsammat order.

Beskedet från USA till besättningar ombord på fartyg i Hormuzsundet som är på väg till eller från iranska hamnar är att de utgör ”föremål för att stoppas, omledas eller bordas” av amerikanska styrkor.

Råoljepriserna sjönk under tisdagskvällen med Brentolja för leverans i juni nere på 95,14 dollar per fat efter ett 4,3-procentigt prisfall och WTI-olja med leverans i maj nere på 91,77 dollar per fat – 7,4 procent lägre än i måndags.

”Första test för blockaden”

Minst 11 fartyg har passerat genom Hormuzsundet under blockadens första dygn och med hänvisning till spårningsdata uppger Financial Times att de ser ut att ha getts fri lejd.

Det sanktionerade tankerfartyget Rich Starry, som lämnade en hamn i Förenade Arabemiraten, vände på tisdagsmorgonen om och färdades tillbaka in i Hormuzsundet. Enligt analytiker var det sannolikt lastat med iransk olja.

Tankerfartyget Elpis, även det under sanktioner, signalerade att fartyget kom från hamnen i iranska Bushehr och hade på måndagseftermiddagen stannat vid Hormuzsundet.

– Det här är definitivt ett första test för blockaden. Iran behöver bedöma hur hårt USA kommer att upprätthålla den och Elpis är försökskaninen, säger analytikern Gregory Brew vid Eurasia Group till Financial Times.

Blockad bedöms leda till inre splittring

Sanktionsstrategen Miad Maleki, senior fellow vid Foundation for Defense of Democracies, räknade under måndagen med att en framgångsrik blockad skulle komma att bli förödande för Irans ekonomi med uteblivna intäkter på omkring 4 miljarder kronor per dag och svårigheter med att betala ut löner till så väl väpnade styrkor som anställda i landets energisektor.

– Det stora problemet för Iran är om de behöver sänka sin oljeutvinning. Det orsakar permanenta eller långvariga problem med oljebrunnar och det kan i sin tur leda till inhemska konflikter med stigande arbetslöshet och strejker, sa Miad Maleki i en intervju med CNBC.