Bolagen mitt i skottlinjen – efter historiska dollarraset

– Alan Greenspan sa en gång att det säkraste sättet att göra valutaprognoser är att kasta tärning.

Att blicka framåt är alltså svårt, men enligt Eklund finns det flera tydliga orsaker till årets dollarförsvagning.

– Tillväxtprognoserna för USA har skrivits ned i förhållande till andra regioner, särskilt Europa. Samtidigt har Trumps handelskrig skapat osäkerhet vilket slår hårdare mot dollarn än mot andra valutor, och det finns dessutom en tilltagande oro över den amerikanska statsskulden. Höga amerikanska aktievärderingar har också medfört att många placerare roterat ut ur den amerikanska börsen, vilket också försvagat dollarn.

Därtill finns signaler om att den amerikanska administrationen aktivt försöker försvaga dollarn. Ett exempel är den så kallade “Mar-a-Lago-överenskommelsen”, där USA vill att andra länder och centralbanker kommer överens om att byta sina innehav av kortfristiga amerikanska statsobligationer mot hundraåriga (dvs. 100-åriga) obligationer.

Dollarn väntas fortsätta nedåt

Något som, enligt Trump-administrationen, skulle minska räntekostnaderna och bidra till att finansiera statsskulden.

– Jag tvivlar på att detta blir verklighet, men blotta misstanken om sämre villkor för utlänningar som köper amerikanska statsobligationer underminerar dollarns ställning.

Trots svårigheterna kring att sia om valutamarknaden tror han att försvagningen inte är över.

– Det går att stapla argumenten på varandra – och tillsammans pekar de mot en fortsatt nedgång för dollarn, åtminstone det närmaste året.

Hur påverkar det de svenska hushållen?

– För hushållen innebär den starkare kronan att det blir billigare att resa till USA och köpa amerikanska varor. Samtidigt minskar värdet på pensionsspararnas amerikanska aktieinnehav, vilket påverkar den delen av portföljen negativt, säger Klas Eklund.

Enligt Klas Eklund kan utvecklingen också leda till en starkare euro.

– EU har en historisk möjlighet att kapa åt sig lite av den amerikanska obligationsmarknaden, om de ger ut fler EU-obligationer och om unionen börjar låna på central nivå samtidigt som treasurymarknaden svajar.

”Valutamarknaden ett nollsummespel”

Någon som också tänker en hel del på valuta om dagarna är Handelsbankens valutastrateg Tommy von Brömsen.

Liksom Klas Eklund tror han att dollarn kan fortsätta försvagas.

– Det handlar om tullarna tillsammans med Trumps politik och effekten som det tillsammans har med ekonomin. Marknaden har ställt om sin syn på att USA är det land som kommer att få mest negativa effekter, vilket leder till en flykt ur amerikanska tillgångar.

Samtidigt har USA-börserna gått starkt – där Nasdaq 100 nådde all time high 24 juni och S&P 500 handlades på rekordhöga nivåer den senaste veckan.

Hur kommer det sig att valutamarknaden är negativt inställd till USA medan de amerikanska börserna ångar på?

– FOMO (Fear of missing out, reds anm.) finns på börsen, men inte på valutamarknaden som är mer som ett nollsummespel. Där kan man ta ett steg tillbaka, så det finns en viss divergens mellan börs och valutamarknad.

Tommy von Brömsen tror dock inte att dollarns ställning som global reservvaluta är hotad, även om det har riktats misstro mot valutan som “säker hamn”.

– När börserna viker så brukar dollarn stärks och vara som en krockkudde, men sedan Liberation Day har börserna vänt upp ganska kraftigt och gått på tvärs mot dollarn. Dollarn har alltså inte fungerat som säker hamn sedan årsskiftet, men det kan svänga senare.

– Men även om dollarn tillfälligt har förlorat sin glans så tror jag att det skulle ta många år innan den är hotad som reservvaluta, och det är inget jag tror att vi kommer se framöver heller.

En svagare dollar är dock inget som han tycker att man borde jubla över.

– På kort sikt kan man bli glad om man ska ut och resa, men på lång sikt så är det troligtvis ett tecken på amerikansk stagflation, vilket också skulle innebära att global konjunktur mattas av. Det är inte bra för Sverige eller något annat land egentligen.

Bolagen som står i skottlinjen

För de svenska verkstadsbolagen är en svagare dollar extra svettigt. Det betonar Paretos verkstadsanalytiker Anders Roslund.

– För verkstadsbolagen är det alltid negativt när dollarn försvagas av den enkla slutsatsen att de är de mest globala bolagen och med störst dollarintäkter.

Hur stressade är börs-vd:ar för verkstadsbolag över detta?

– Till viss del kan de nog hantera de här första fem eller tio procenten i dollarförsvagning, men sen är den stora frågan: ska dollarn ner ännu mer? Ta ett Volvo Cars till exempel, de får det alltid jobbigt när dollarn viker. Detsamma gäller Atlas Copco och Sandvik.

Anders Roslund tror att valutaeffekter kommer att fortsätta att vara viktigt i verkstadsbolagens kvartalsrapporter.

– Under den förra rapportperioden så hade alla positiva valutaeffekter, men inför Q2-rapporterna har bolagen indikerat hur många miljoner det kommer att kosta, vilket analytikerna har lagt in i sina förväntningar, men sedan har dollarn fortsatt att försvagas…

– Så nu är det både valuta- och tullsmällar, där man som analytiker vill se vad den totala effekten blir.

På vilket sätt kan bolagen agera för att undvika valutasmällar?

– Naturligtvis kommer bolagen att försöka höja priserna där de kan.