Bolåneräntorna kan fortsätta upp: ”Dramatiskt omslag”

Den senaste veckan har flera svenska banker höjt sina bolåneräntor till följd av kriget i Iran.

– Bakgrunden är att marknadsräntorna de senaste veckorna har stigit ganska mycket, säger Andreas Wallström, prognoschef och chef för makroanalys i Sverige på Swedbank.

Han pekar särskilt på att uppgången tilltog kraftigt i slutet av förra veckan, med en tydlig rörelse uppåt i både korta och långa räntor under fredagen.

Under måndagen meddelade Trump att han vill avvakta med ett eventuellt anfall mot Irans infrastruktur, vilket har fått räntan på amerikanska tioåringen att falla. Samtidigt har motstridiga uppgifter kommit från Iran, vilket gör att läget fortfarande är oklart.

"Dramatiskt omslag"

Enligt Wallström är det framför allt förväntningar om högre inflation som driver utvecklingen. Den geopolitiska oron riskerar att pressa upp energipriser globalt – något som i sin tur kan tvinga centralbanker att hålla räntorna högre under längre tid.

– I dag prissätter marknaden tre höjningar från Riksbanken i år. För inte så länge sedan, innan konflikten bröt ut, prissattes i stället en sänkning. Det är ett dramatiskt omslag, säger han.

Samtidigt betonar han att rörelserna varit ovanligt kraftiga och snabba.

– Vår bedömning är att det har sprungit iväg lite för mycket. Det är väldigt volatilt just nu och styrs mycket av utspel kopplat till Mellanöstern.

Han utesluter inte att räntorna kan falla tillbaka något på kort sikt.

– Jag skulle inte bli förvånad om marknadsräntorna kommer ner lite jämfört med de senaste dagarnas stora uppgång.

Risk för fortsatt uppgång i bolåneräntor

Enligt Wallström har uppgången hittills varit måttlig, men det finns en risk att bolåneräntorna fortsätter upp något.

Hur länge uppgången består är däremot helt beroende av utvecklingen i omvärlden.

– Det handlar till syvende och sist om hur långvarig konflikten i Mellanöstern blir. Ju längre den pågår, desto större effekter på inflationen, ekonomin och bolåneräntorna i Sverige.

De rörliga bolåneräntorna har hittills lämnats oförändrade av bankerna. Men även där finns en osäkerhet framåt.

– Den rörliga räntan kan absolut komma att stiga lite också. Den styrs väldigt mycket av Riksbankens styrränta, och där har ju förväntningarna stigit de senaste dagarna.

Swedbanks huvudscenario är dock att någon snabb räntehöjning inte ligger att vänta.

– Vår prognos är fortsatt att Riksbanken inte höjer utan ligger still med sin ränta till september nästa år.

Om den prognosen står sig bör de rörliga bolåneräntorna inte stiga nämnvärt.

– Det finns en risk att vi har fel, och att konsekvenserna från Mellanöstern blir större än väntat på svensk inflation. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan och då kommer vi också se en effekt på de rörliga bolåneräntorna.

Experten: Så ska du tänka

För hushållen innebär det att valet mellan bunden och rörlig ränta återigen aktualiseras.

– Det är ett läge där de bundna bolåneräntorna är högre om man ska binda. Men i grunden handlar det om att se det som en försäkring, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

Känner man osäkerhet och vill undvika att delar av räntan förändras inom kort, till exempel om man inte planerar att sälja sin bostad eller står inför en större livsförändring, kan det vara ett sätt att skapa trygghet i ekonomin, menar hon.

För hushåll med små marginaler kan en bunden ränta bidra till ökad stabilitet.

– Det kan vara klokt att inte binda för länge, utan i stället titta på kortare bindningstider. Antingen har man en buffert som kan hantera eventuell uppgång i den rörliga tremånadersräntan. Alternativt kan bindningen ses som en försäkring som kostar lite mer, säger Åhrman.

Hon betonar också att det är viktigt att göra en samlad bedömning av hela boendesituationen. Förändrade amorteringsvillkor från 1 april kan för vissa leda till lägre boendekostnader i form av minskade amorteringsutgifter och regeringens energistöd kan leda till lägre uppvärmningskostnader.

– Så man ska titta på helheten av sin egen ekonomi, snarare än att försöka vänta in utvecklingen i omvärlden.