Börschefens hemliga plan: Så ska fler bolag välja Stockholm

Under 2025 utklassade Stockholmsbörsen övriga Europa i att locka nya bolag till börsen. Höjdpunkten var noteringen av larmjätten Verisure i oktober, den största börsintroduktionen i Europa på tre år.

Men trots framgångarna vill Nasdaq Stockholms vd Adam Kostyál ha mer: enligt uppgifter från aktörer i kapitalmarknaden lobbar nu börschefen för regel- och lagförändringar med syftet att locka ännu fler bolag att välja Stockholmsbörsen.

Uppgifterna, som hittills är okända för den breda allmänheten, bekräftas av Adam Kostyál.

– Förra året var något av ett uppvaknande, alla insåg att vi har en väldigt stark börs här i Sverige. Nu tycker jag att vi ska gå in i nästa fas och börja diskutera vad vi kan göra för att den ska bli ännu bättre. Men vi pratar inte om en revolution här, utan om evolution, säger han när EFN Finansmagasinet träffar börschefen vid Nasdaqs nya lokaler på Mäster Samuelsgatan i centrala Stockholm.

Adam Kostyál fortsätter:

– Vi vill fortsätta säkerställa att den här marknaden är relevant för internationella investerare och att alla känner att den inte bara passar små och mellanstora bolag utan även stora bolag. Det här är saker som kommer upp i diskussionerna med bolag som ska gå till börsen, att i Amsterdam kan man göra si och i London kan man göra så, säger han.

Förslaget: Riktade återköp

Bland de konkreta förslagen finns att Nasdaq vill öppna för att tillåta bolag att göra så kallade riktade återköp. Det innebär att ett bolag ska kunna återköpa aktier från en enskild ägare i stället för att återköpa aktier i marknaden. Det typiska fallet skulle vara ett riskkapitalbolag som noterar ett bolag och sedan kan sälja aktier till bolaget som en del i sin exit. 

– Sverige är det enda landet i Europa där det inte är tillåtet med riktade återköp och vi tycker att det skulle vara en förbättring. Vi vill att fler riskkapitalägda bolag hamnar på börsen och vi vet att de inte är eviga ägare, då måste vi säkerställa att riskkapitalbolagen får ett bättre stöd att ta sig ur ägandet, säger Adam Kostyál.

Hur skulle minoritetsägarna uppfatta det om ett risk­kapitalbolag tar ett bolag till börsen och sedan säljer aktier till bolaget?

– Det handlar inte om att köpa 100 procent av aktierna utan typiskt sett 10–15 procent, men det måste så klart finnas ett mandat från bolagsstämman att återköpa aktier och ske med ett transparent, förutsägbart och marknadsmässigt pris. Då ligger det i minoritetsägarnas intresse.

Ett annat förslag som har väckt uppmärksamhet bland institutionella ägare är att Nasdaq vill se lagändringar som sänker gränsen för beslut om aktiebaserade ersättningsprogram. I Sverige krävs det att 90 procent av aktieägarna godkänner aktiebaserade ersättningsprogram för att de ska klubbas igenom på årsstämman, Nasdaq för­ordar en sänkning till två tredjedelars majoritet.

Det var med stöd av den regeln som de institutionella ägarna i familjen Schörlings specialfettillverkare AAK i fjol stoppade ett incitamentsprogram.

Adam Kostyál pekar på att gränsen i övriga Europa ligger på 50–70 procent och att Nasdaqs förslag därför skulle vara fortsatt högt i ett internationellt perspektiv.

– Risken är att den här lagen gör det svårare för bolagen att attrahera och behålla rätt talang och vi tycker att det borde vara i linje med de övriga minoritetsskydd som ligger på två tredjedelar, säger han.

"Om de vill äga 35 procent, varför inte låta dem göra det?"

Adam Kostyál vill även se att fler bolag tillåts rapportera enbart på engelska och han skulle även vilja ha en diskussion om budpliktsgränsen på 30 procent. I Sverige uppstår budplikt när en ägare, ensam eller tillsammans med närstående, når ett ägande som motsvarar 30 procent eller mer av rösterna.

– Är det inte en märklig regel? Att kunna ta rygg på starka ägare har varit en stark drivkraft för vår börs och om de vill äga 35 procent, varför inte låta dem göra det? säger Adam Kostyál.

Flera av de här förändringarna kan uppfattas som att de inskränker på minoritetsägarnas intressen. Är det rimligt att göra börsen attraktivare på bekostnad av det?

– Det handlar om en balansgång. Låt oss tänka två gånger innan vi säger att det går emot minoritetsskyddet. Minoriteten och hushållen är viktiga på börsen, men det är också viktigt att vi säkerställer att vi har företag som kan säkra nödvändig kompetens och en börs där ledarna och ägarna känner sig trygga med att det är rätt plats för bolagen, annars kommer de att välja en annan börs eller fortsätta vara utanför börsen.

Adam Kostyál påpekar att det inte handlar om att sänka kraven på bolagen, utan att ta bort onödiga krav.

– Vi är inte vårdslösa, utan försöker bara hitta en bra balans. Vi vill att bolag som Visma, Evidensia och Anticimex ska tycka att det är relevant att notera sig i Sverige, säger han.

Visma, Evidensia och Anticimex är alla bolag där det finns spekulationer om en framtida börsnotering.

Prestigenoteringen som gick åt pipan

Efter att ha gått miste om flera prestigenoteringar som Spotify och Klarna lyckades Nasdaq i fjol övertala larmjätten Verisure, som har huvudkontor Genève, Schweiz, att noteras i Stockholm. Bolaget hade vid noteringen ett börsvärde på 150 miljarder kronor, vilket gjorde det till en av de största noteringarna på Stockholmsbörsen i modern tid.

Men efter en stark start vid debuten i oktober har ­Verisureaktien i år rasat. I samband med bokslutet för 2025 föll aktien tvåsiffrigt och börsvärdet uppgår nu till omkring 110 miljarder kronor.

Du vill göra Stockholmsbörsen attraktivare för stora bolag. Hur stort problem är det för dig att en stor notering som Verisure hittills har gått åt pipan?

– Om det fortsätter så kan det så klart bli en utmaning, men jag är inte orolig. Det har varit en svår börs att navigera nu under det första kvartalet, men vi har ett globalt bolag som är ledande i sin sektor med en huvudägare som vill att det ska bli en bra avkastning för alla. Låt oss ha lite tålamod.

Nyligen kunde EFN rapportera om kritik från institutionella ägare mot Verisures bolagsstyrning som avviker på viktiga punkter från svensk praxis. 

Bakgrunden är att den svenska aktiemarknaden sticker ut internationellt med en hög grad av självreglering, detta via koden för svensk bolagsstyrning. Enligt uppgifter till EFN finns en oro bland institutionella ägare att självregleringen ska urholkas när prestigenoteringar som Veri­sure avviker från svensk bolagsstyrning.

Borde det inte ligga i Nasdaqs intresse att ställa tydligare krav på bolag att följa principerna för svensk bolagsstyrning?

– Verisure gjorde det tydligt i sitt prospekt redan före noteringen kring de ändringar de nu genomfört. Men generellt är det viktigt att bolag följer koden, men koden följer principen ”följ eller förklara” och det där måste vara en dialog mellan bolaget och ägarna, säger Adam Kost­yál.

Men klart är att en högre acceptans för avvikelser från svensk praxis skulle underlätta att locka fler bolag till börsen, enligt Nasdaqchefen.

– I Sverige har det varit väldigt mycket att bolagen följer koden, men jag tror att vi ska våga avvika och förklara lite mer. Om du vill ha hit ledande techbolag, med starka amerikanska ägare som har helt andra principer, då kommer det att behövas en hel del förklarande, säger han.