TOPPNYHETER:

Calmfors sågar ministrarnas ekonomiska råd: ”Tämligen betydelselösa”

Han sitter själv i både finansministerns ekonomiska råd och arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd, men dömer samtidigt ut deras betydelse. Nationalekonomen Lars Calmfors menar att råden främst används för att politikerna ska kunna visa att de faktiskt talar med ekonomer – medan påverkan i kontroversiella frågor i det närmaste är obefintlig.
Porträtt av en äldre man med glasögon och mörkbrun kavaj som står framför ett fönster med utsikt över en stadsbyggnad.
Nationalekonomen Lars Calmfors sitter med i både finansministerns ekonomiska råd och arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd. Nu dömer han ut båda som i princip meningslösa. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Jag skulle säga att de här råden är tämligen betydelselösa. Vårt inflytande tror jag är väldigt litet, säger Lars Calmfors i en intervju med EFN.

Han beskriver mötena som få och menar att politikernas mottaglighet för ekonomernas råd är högst begränsad.

– Klart de lyssnar på vad vi säger men jag uppfattar ju inte att de följer råden i någon större utsträckning.

De här råden spelar en väldigt liten roll

Calmfors konstaterar samtidigt att ekonomerna som sitter i råden ofta är förvånansvärt eniga, trots olika politiska grunduppfattningar. Problemet är alltså enligt honom inte att ministrarna möter en särskilt splittrad expertkår.

– De här råden spelar en väldigt liten roll. Jag tror att de mest är till för att politikerna ska kunna säga att de har ett utbyte med ekonomer, men mycket mer än så är det inte.

Ett undantag var pandemin. Då hölls betydligt fler möten i finansministerns ekonomiska råd, som då leddes av Magdalena Andersson. Diskussionerna var då mer öppna och hade enligt Calmfors karaktären av brainstorming.

– Där tyckte jag att man kunde känna att vi faktiskt kunde påverka, och det är klart att när det händer något väldigt oväntat och det inte finns så mycket färdigt tänkande så kan det finnas ett större intresse från politikernas sida att lyssna. De brukar ju ofta uttrycka i de här sammanhangen att det är av stort värde. Men man kan ju betvivla om de verkligen ser det på det sättet när man ser i hur liten utsträckning de följer råden.

En kvinna i blå kostym står framför en stenbygnad och håller ett paket inslaget i rosa papper. I bakgrunden syns två män i kostym vid byggnaden.
Magdalena Andersson (S), då finansminister, inför budgetdebatten 2021. Foto: TT Nyhetsbyrån

Kontroversiella frågor undviks

I dag ser han en annan ordning. Initiativet ligger hos ministrarna och Calmfors anser dessutom att politiskt känsliga frågor undviks. Han nämner bland annat de kontroversiella sänkningarna av drivmedelsskatter och matmoms samt finansieringen av ökade försvarsutgifter.

– Det är lite som att de inte vill diskutera sådant där de har velat fatta beslut på politisk grund snarare än ekonomisk grund. Det är som att de inte har velat höra våra invändningar i förväg.

På frågan om han betraktar sänkt matmoms och sänkta drivmedelsskatter som populism svarar han:

– Ja, det skulle jag säga.

Sänkt matmoms är enligt Calmfors ett dyrt och ineffektivt sätt att hjälpa hushåll med små marginaler, eftersom stödet också går till dem som inte behöver det. Riktade skattesänkningar eller transfereringar hade varit effektivare.

Han riktar liknande kritik mot sänkta drivmedelsskatter när världsmarknadspriserna stiger. Lägre skatt driver då efterfrågan i motsatt riktning jämfört med vad en global bristsituation kräver.

Calmfors har även tidigare tidigare kritiserat hur råden fungerar. Men han medger själv att han nu går längre.

– Jag uttrycker mig tydligare nu. Jag har indikerat i många sammanhang att jag tycker att det funkar dåligt.

Porträtt av en äldre man med glasögon, rutig skjorta och mörk kofta.
Sågar ministrarnas ekonomiska råd, trots att han själv sitter med. Foto: TT

”Kan fråga sig varför vi sitter kvar”

Och ibland, säger han, väcker det en fråga även hos honom själv:

– Man kan fråga sig varför vi sitter kvar. Men det är klart att något värde har det ju för oss också att ändå få höra lite mer hur politikerna tänker.

Innan de nuvarande råden, som drivs av ministrarna, fanns ett ekonomiskt råd som tillkom på 1980-talet. Detta var enligt Calmfors mer uppstyrt, där rådet hade egna ekonomiska resurser och anordnade seminarier för finansdepartementet i stället för ministern.

– Där fanns det en agenda där rådet var mer självständigt, med regelbundna luncher en gång i månaden där departementet fick föreslå ett ämne. Sedan gav vi synpunkter i interaktion med de högsta tjänstemännen, inklusive statssekreterarna som har mer tid än ministern. Den modellen fungerade på många sätt bättre än när vi ska upp på ministernivå.

En äldre man med vitt hår och glasögon i röd skjorta gestikulerar medan han talar inomhus.
Bosse Ringholm (S) var finansminster 1999–2004. Foto: TT Nyhetsbyrån

Men inte heller då mynnade det ut i så värst mycket, menar professorn.

– Nej, därmed inte sagt att de följde så många råd heller. Ett undantag var dock eurofrågan där EMU-utredningens kärna bestod av ekonomiska rådets ledamöter. Annars var den minister som var mest angelägen om att diskutera med oss Bosse Ringholm, märkligt nog. Men han tog nog inte in ett enda råd.

Han tyckte det var kul att sitta och tjabba i alla fall?

– Ja, precis. Jag tror inte vi påverkade honom på en enda punkt, säger Lars Calmfors.

Följ taggar

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel