Chefsekonomen: Vallöftena kommer att brytas efter valet
– Det kommer att bli en rejäl krasch när de här löftena möter verkligheten efter valet, säger han till CNBC.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Sverige går in i valet från en relativt stark statsfinansiell position, enligt Jens Magnusson. Den offentliga sektorns skuld uppgår till omkring 35 procent av BNP, vilket är lågt i ett internationellt perspektiv. Riksgälden räknar med att skuldkvoten stiger till 39 procent av BNP 2027.
Samtidigt bedömer storbanken att statens utrymme för ofinansierade reformer kommer att minska. De stigande utgifterna för försvaret är en bidragande faktor.
– Vi kommer att behöva prioritera utgifterna till försvaret en ganska lång tid framöver. Vi kommer att behöva prioritera Ukraina, men vi kan inte fortsätta att sänka skatterna, öka utgifterna och låna mellanskillnaden, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Försvarsutgifterna väntas därmed utgöra en central del av statsbudgeten, vilket Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, också tror.
– Signalen som alla partier förmedlar är att svenska väljare kommer att behöva vänja sig vid att försvaret utgör en allt större del av budgeten. Frågan är hur vi ska finansiera försvaret, snarare än om Sverige ska investera i försvaret, säger Tallberg.
– De stigande försvarsutgifterna som vi ser i Sverige och på många andra håll i Europa kommer på bekostnad av något annat, och vanligtvis är det välfärden eller biståndet, säger Tallberg.
Europas upprustning
Även om Ryssland är den främsta drivkraften bakom Sveriges upprustning adderar Donald Trumps inställning till Nato ytterligare en dimension.
Europeiska länder bygger ut sin försvarskapacitet för att möta hotet från Ryssland och samtidigt stärka den europeiska delen av Nato, i takt med att det amerikanska stödet har blivit mer osäkert.
– Det är en ganska knepig situation. Jag tror inte att man kan skylla allt på Trump, men han har säkerligen inte hjälpt, säger Magnusson.
Mindre utrymme för reformer
Under året har staten genomfört ofinansierade reformer på omkring 80 miljarder kronor. Därutöver har ytterligare 45–50 miljarder kronor lagts på försvarsutgifter och stöd till Ukraina utanför det reguljära statsfinansiella systemet.
De höga offentliga utgifterna, skattesänkningarna och försvarsutgifterna har möjliggjorts av Sveriges starka statsfinanser.
Men enligt Jens Magnusson på SEB kan den utvecklingen inte fortsätta hur länge som helst.
– Till slut kommer det att innebära högre skatter, lägre utgifter eller högre statsskuld. Oavsett vilken sida det är som har formulerat de här löftena så kommer de att behöva dras tillbaka efter valet, säger Magnusson.
