Chefsekonomerna: Så slår kriget mot ekonomin

Sedan USA:s attacker mot Iran har den viktiga oljepassagen genom Hormuzsundet stängts, vilket fått olje- och gaspriserna att rusa. Osäkerheten kring konfliktens längd och utveckling skapar oro även i Sverige. USA har överlämnat en 15-punkts fredsplan till Iran, men Teheran har hittills inte accepterat förslaget utan presenterat sina egna krav för att överväga ett slut på konflikten.

– Den snabba initiala effekten vi ser i Sverige nu gäller främst högre pris på olja, diesel och bensin. Men om konflikten drar ut på tiden kan det leda till både högre inflation och lägre ekonomisk tillväxt i Sverige, säger Persson.

Störningarna i Hormuzsundet påverkar svenska konsumenter och företag direkt genom högre energikostnader, men effekterna sprider sig även till andra delar av ekonomin.

– Osäkerheten kring konflikten i Mellanöstern har dessutom drivit upp de långa räntorna, vilket påverkar bolåneräntor och svensk ekonomi i stort, säger Persson.

I en färsk ränteprognos från Nordea ser banken ett oljepris på 125 dollar per fat under 2026 i spåren av konflikten, vilket beräknas ge en inflation på runt 3 procent.

"Ju längre konflikten varar desto större är risken att det inte bara är priset på olja och gas som stiger. Förblir Hormuzsundet mer eller mindre stängt drar det med sig fraktpriser upp och det påverkar i sin tur indirekt priset på andra varor", skriver Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, i prognosen.

“Det värsta scenariot”

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, betonar osäkerheten kring konfliktens längd.

– Om konflikten håller i sig länge finns en stor risk att prisökningarna sprider sig till andra delar av ekonomin. Transporter blir dyrare, vilket kan ge högre lönekrav och tjänstesektorn kan i sin tur bli dyrare. Spridningseffekter är möjliga, men än så länge vet vi bara att kriget driver upp vissa priser och inflationen, säger han.

Magnusson påpekar även att kriget kan få effekter på den svenska konsumenten – vilket i sin tur kan slå mot företagen.

– Om konsumentförtroendet sjunker och hushållen blir försiktiga med konsumtionen kan tillväxten bli lägre. Företagen kanske inte kan höja priserna trots ökade kostnader, vilket kan leda till svag inflation och lågkonjunktur. Det värsta scenariot är stark inflation samtidigt som tillväxten stannar av – ett mycket svårt läge för centralbankerna, säger han.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, ser också ett potentiellt scenario med både hög inflation och låg tillväxt.

– De två hänger ihop. Både hög inflation och låg tillväxt är problematiska, och kombinationen är extra besvärlig. Om Riksbanken tvingas höja räntan för att minska spridningseffekter av inflationen, då sänker man också tillväxten ytterligare, säger hon.

Delade meningar om matmomsen

Både SEB:s Jens Magnusson och Handelsbankens Christina Nyman ser en risk för högre matpriser på längre sikt, men de skiljer sig åt i bedömningen av omfattningen och hur mycket matmomssänkningen kan mildra effekten.

– Dyrare konstgödsel och minskad tillgång i vissa delar av världen kan göra maten dyrare. Matmomsen halveras första april, men de effekterna kan bara delvis balansera de ökade energikostnaderna, säger Jens Magnusson.

Nyman ser istället högre matpriser på längre sikt och lyfter samtidigt fram den positiva effekten av momssänkningen:

– Matmomssänkningens effekt blir ändå ganska stor. Vi räknar med att den kommer att slå igenom med 5 procent lägre livsmedelspriser. Och den trycker ju ner den allmänna inflationen så att målvariabeln KPIF tål ganska mycket högre energipriser innan den kommer över inflationsmålet på 2 procent, säger hon

Risk för räntehöjning

Riksbanken har hittills valt att ligga still med styrräntan, men alla fyra ekonomer påpekar att långvarigt höga energipriser kan tvinga Riksbanken att agera.

– Skulle vi få hög inflation som biter sig fast och syns i företagens prisplaner och hushållens inflationsförväntningar, då kommer Riksbanken säkerligen att höja räntan. Samtidigt kan högre priser generellt leda till svagare tillväxt, vilket Riksbanken också måste väga in, säger Nyman.

Mattias Persson på Swedbank ser också en höjd styrränta som ett möjligt scenario, givet att konflikten blir utdragen.

– En långvarig konflikt med ännu högre oljepris kan leda till lägre tillväxt och högre inflation i Sverige. Då kan centralbankerna behöva höja styrräntan, även om det i ett längre perspektiv kan visa sig vara ett misstag, säger han.