Första effekterna: Nu slår kriget mot ekonomin

Tisdagsmorgonens makroagenda har varit tung.

Först ut var det franska näringslivets sammanvägda inköpschefsindex, som sjönk till 48,3 i mars från 49,9 i februari, enligt preliminära siffror. Industrin överraskade positivt och steg till 50,2, mot väntade 49,5, medan tjänstesektorn föll till 48,3, under prognosen på 49,0.

Sedan följde grannlandet Tyskland.

Preliminära siffror för det kombinerade inköpschefsindexet i Tyskland sjönk till 51,9 i mars från 53,2 i februari, i stort i linje med förväntningarna på 51,8. Industrin överraskade uppåt och steg till 51,7, mot väntade 49,4, medan tjänstesektorn föll till 51,2, under prognosen på 52,0.

Visar första effekterna av kriget

Phil Smith vid S&P Global noterade att datan för mars visar de första effekterna av kriget i Mellanöstern, skriver nyhetsbyrån Direkt. Det gäller bland annat tillväxt, efterfrågan, företagsförtroende och priser.

I euroområdet sjönk snabbestimatet över euroområdets kombinerade inköpschefsindex till 50,5 i mars från 51,9, under förväntningarna på 51,0. Industrin överraskade uppåt och steg till 51,4, mot väntade 49,4, medan tjänstesektorn kom in i under förväntningarna. Men gällande industri-PMI varnar Commerzbank för ”falsk” uppgång där de längre leveranstiderna sannolikt beror på störningar i leveranskedjor till följd av kriget.

"Leveranstiderna är därför snarare en negativ signal. Delindexen för produktion och nya order inom tillverkningssektorn har också sjunkit något. Sammantaget pekar dagens siffror därför på ett något svagare läge i tillverkningssektorn, trots en något högre huvudindikator", skriver de enligt nyhetsbyrån Direkt.

Även Storbritanniens kombinerade inköpschefsindex sjönk till 51,0 i mars, klart under förväntningarna, med svagare tjänstesektor medan industrin överraskade något positivt.

”Tydlig risk för stagflationscenario”

Pia Fromlet, euro-ekonom på SEB, konstaterar, efter att ha granskat datan, att det är tydligt att effekterna från kriget i Mellanöstern nu börjar slå igenom.

– Att vi ser en dämpning i den ekonomiska aktiviteten och högre pristryck förvånar mig inte eftersom mätperioden täcks in av Irankriget, säger hon.

– Det är tydligt att det finns risk för ett stagflationscenario där vi har en svag tillväxt men hög inflation. Det tycker jag man såg i indexen. Framförallt för delindexen för insatsvarupriser som stack iväg, vilket det gjorde för Frankrike, Tyskland och euroområdet som helhet.

Hon kopplar det till oljepriserna och energipriserna som stuckit iväg i spåren av stängningen av Hormuzsundet.

– Man såg också det i förlängda leveranstider vilket inte heller förvånar med anledning av Hormuzsundet. Det är något som också kan trycka upp priserna.

Den tyska tillverkningsindustrin förvånade samtidigt på uppsidan.

– Den har varit svag i flera år, så man hade förväntat sig att det skulle vara väldigt negativt. Så det var ett styrketecken. Företagen verkar här ha gynnats av tidigarelagda ordrar, vilket är min tolkning. Att man kanske lägger ordrar tidigare då situationen i Mellanöstern spås förvärras, då får företagen större orderböcker. Så det kan vara en tillfällig effekt.

Finns det anledning till oro efter datan?

– Jag tycker det finns all anledning till oro. Det ser inte ut som att vi ser en lösning i sikte. Från att ha målat upp ett hyfsat scenario där krisen är övergående så går man nu mot mer riskscenarier där konflikten både förlängs och energiinfrastrukturen får större skador.

– Då finns det en risk för negativa ekonomiska effekter samtidigt som inflationen är hög. Det är en väldigt väldigit ogynnsam mix för ekonomierna och centralbankerna. Så man ska nog vara orolig. Man ser ingen direkt ljusning i sikte.

Klockan 14.45 väntas även preliminära PMI-siffror från USA.