Chefsstrategen om tioåringen: ”Vi är på toppen”

I veckan har räntan på amerikanska statsobligationer med löptid på tio år snurrat runt 4,80 procent. Under onsdagen nådde den 4,81 procent – vilket flera medier konstaterade var den högsta nivån sedan hösten 2023 – för att sedan sjunka igen.

Exakt när det börjar bli kritiskt för börsen är omtvistat, men Sam Stovall, investeringsstrateg på CFRA Research, nämner i en kommentar till CNN 5 procent som något av en psykologisk gräns.

Oron är att en alltför hög tioåring ska dra upp låneräntor för företagen och påverka marknadens förväntningar på vinsttillväxten negativt och att hushållens låneräntor ska stiga så att konsumenterna drar sig tillbaka. Eller att det ska bli utflöde från börsen när investerare börjar se räntepapper som en mer attraktiv tillgång än aktier. Eller alltihop och lite till.

Fast där är vi inte än. ”Ta det lugnt”, som Stephen Miller, konsult vid investmentbolaget GSFM, säger till Bloomberg. Visst, räntenivån gör att investerare snart bör vilja börja snegla mot räntepapper.

– Men jag kan inte säga att obligationer skriker köp.

Svårt att peka ut brytpunkt

Jon Arnell, investeringschef på Von Euler & Partners, har svårt att sätta en exakt siffra på när räntepappren vinner över aktier.

– Det är extremt svårt att säga. Den nivån har nog skjutits uppåt allt eftersom också, säger han.

Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén bedömer inte läget som alltför allvarligt, som det ser ut just nu. Att det blivit dramatiska rubriker i världens finansmedier har snarare att göra med den amerikanske finansministern Scott Bessents oväntade ingrepp i obligationsmarknaden för ett par veckor sedan, menar han.

– Bessent eldade på den allmänna uppfattningen om att det är kris, säger Måhlén.

– Det skapar snarare mer osäkerhet i marknaden än det man kanske skulle vilja se. Han hade kunnat säga att "det här är inga problem”, då hade det antagligen varit lugnare.

”Marknaden famlar efter riktning”

Jon Arnell framhåller att marknaden dessutom har för vana att fokusera på en sak i taget. Nu är rapportsäsongen avklarad, då vänds blickarna mot makroekonomi.

– Marknaden famlar efter riktning här. Vi behöver en stark underliggande ekonomi för att klara högre räntenivåer, så all makroekonomi som kommer är av största vikt framåt, säger han.

Det är inte så lätt som att bara titta på siffran och säga om en ränta är ”lagom” eller ”för hög”, menar Handelsbankens Claes Måhlén. För att verkligen förstå vad som driver ränteuppgången – och vart tioåringen kan ta vägen framgent – behöver man dissekera siffran och granska dess delkomponenter.

Den delkomponent som handlar om marknadens kompensationskrav för förväntad inflation har stigit en aning sedan början på året, men det är inga dramatiska rörelser, enligt Claes Måhlén.

Den komponent som rör själva realräntan har tryckts upp av olika faktorer, bland annat att stora stater – däribland USA – har stora underskott och höga statsskulder som måste finansieras. Dessutom håvar näringslivet in stora belopp på samma kapitalmarknad för att finansiera sina AI- och försvarsinvesteringar. Då får man konkurrera med högre räntor för att locka investerare att öppna plånboken.

Positiv faktor

Men det innebär också en faktor som är mer positiv, menar han.

– Man tänker sig att ekonomin kanske växer snabbare, möjligen delvis på grund av investeringar i AI som leder till ökad produktivitet. Det går inte att föra i bevis, men man kan tänka sig att det är en delförklaring.

En procentenhet hit eller dit för tioåringen sänker inte grundidén om AI som ett stort tekniskt genombrott, säger han.

– Om AI innehåller den förändring som många tror kommer inte ränteuppgången göra någon skillnad. Då står den pall.

Det betyder dock inte att räntenivån är lättuggad för alla. För en del sektorer – den räntekänsliga fastighetssektorn, till exempel – har den kritiska nivån sannolikt redan passerats, konstaterar Claes Måhlén.

”Är på toppen”

På aggregerad nivå växer dock fortfarande amerikansk ekonomi snabbare än räntenivån.

– Om man vill leta efter sådana här brytpunkter kan man säga att, när motsatsen sker så kan det bli problem.

Det finns heller inte en magisk nivå där allt plötsligt fallerar, konstaterar han. Både ekonomin och de finansiella marknaderna i stort är duktiga på att anpassa sig gradvis efter högre räntenivåer.

Jon Arnell är inne på samma linje. Det är först om takten i uppgången växlar upp som det kan bli en utmaning, om företag och marknader inte hinner med i svängarna.

Stiger räntan över den utpekade skräcknivån 5 procent kommer det sannolikt att ändra investerarnas syn på aktier, säger han.

– Det blir svårare att diskontera framtida vinster och då blir man mer försiktig kring tillväxtscenariot. I stället börjar man då köpa räntepapper och sälja aktier.

Enligt Claes Måhlén pekar prognoserna dock på att tioåringen ska ner.

– Vi är på toppen här och nu, säger han.