Ekdal: Roadtrip genom USA:s ekonomi

USA har en tjugondel av jordens yta och folk men en fjärdedel av ekonomin. Nio av världens tio bästa universitet. Sju av de tio största privata företagen.

Halva mänskligheten tycks drömma om att bli amerikaner. Hur många drömmer om att bli kineser eller ryssar? De nationer som utmanar USA med en alternativ världsordning har inte mycket som lockar, särskilt inte frihet.

Sedan pandemin har tillväxten i USA varit dubbelt så hög som i Europa. Arbetslösheten är hälften av Sveriges. USA är självförsörjande med energi, skyddat bakom två oceaner, med en militärbudget dubbelt så stor som Kinas, Rysslands och Indiens tillsammans. 

Ändå undrar man hur det står till med supermakten, inte bara politiskt utan även finansiellt och socialt. Fyra presidenter i rad har toppat statsskulden. Bush för att finansiera krig i Afghanistan och Irak. Obama för att parera finanskrisen. Trump för att sänka skatter. Biden för att hantera covid och grön omställning.

Underskotten dopar ekonomin. Värderingarna på New York-börsen påminner om 1929 och 2000, före den stora depressionen respektive IT-bubblan. Stimulanserna har tvingat centralbanken till en utdragen period av kylande ränta. Framför allt kan statsskulden motsvarande 125 procent av BNP bli en broms på både krishantering och reformutrymme framåt.

Företagsjättar och hemlösa

Samtidigt är USA unikt bland rika länder genom sin sjunkande medellivslängd. Den tudelade folkhälsan speglar en tudelad ekonomi, som i sin tur kan avgöra valet 2024.

Kontrasterna är som tydligast i Seattle på västkusten, där jag startar min road trip sex hundra mil till New York. King County har företagsjättar som Amazon, Microsoft, Boeing, Starbucks, men också hemlösa och trasiga människor i varje gathörn. Seattle har blivit synonymt med den amerikanska fentanylkrisen, som skördat fler offer här än covid.

Everett norr om Seattle upplever en annan sorts kris. Världens största byggnad, Boeings flygplansfabrik, levererar inte i nivå med formatet. Passagerarflygplan är kanske det enda område där europeisk industri – tack vare Airbus – har spöat en amerikansk konkurrent på senare år.

Airbus-aktien står högre än för fem år sedan, trots pandemin. Samma period har Boeing förlorat 60 procent av börsvärdet. Glappet är desto mer anmärkningsvärt med tanke på att Boeing också är en av världens största försvarsindustrier, gynnad av Ukrainakriget.

När ett fåtal publika aktörer konkurrerar på världsmarknaden blir felmarginalen liten. Under 2018 och 2019 kraschade två plan av modellen Boeing 737 MAX, vilket kostade 346 människoliv. Höga skadestånd följde, och fler incidenter.

Många skyller på företagskulturen. Ensidigt fokus på kostnadsjakt, tystade visselblåsare, bolagsfusioner som sänkt arbetsmoralen. Hösten 2024 går tiotusentals anställda hos Boeing ut i strejk för första gången sedan 2008.

Konflikten speglar en maktförskjutning på amerikansk arbetsmarknad, från anställda till ledning och ägare. Lön halkar efter inflation. Lågpresterare får oftare sparken. Distansarbetare tvingas tillbaka på jobbet. I valet kan detta ge fördel Harris där facklig närvaro är stor, som Michigan, men fördel Trump i andra jämna stater. Ledande fackförbund som Teamsters har dock förklarat sig neutrala.

Liberal ö i konservativt hav

Från Everett vid Stilla havet kör jag mot Klippiga bergen. Nästa stopp: Bozeman, Montana, där Donald Trump håller massmöte. Under kampanjen 2020 ignorerade han delstaten. Vinstmarginalen blev 16,4 procent ändå.

Universitetsstaden Bozeman är en liberal ö i ett konservativt hav. Det märks på spridda protester, som lärarinnan med skylten ”TRUMP IS A DANGER TO ALL”. Men stämningen kring rallyt är avspänd på gränsen till sömnig.

Ingen trafikstockning, inget vidare säkerhetspådrag trots mordförsöken mot Trump. Bara en ström av Make-America-Great-kepsar på väg till en happening.

Besökarna är vänliga och ödmjuka. Trump blir bäst för ekonomin, intygar de, eftersom han är affärsman. Allt har blivit så fruktansvärt dyrt under Joe Biden.

Kamala Harris lovar att ta tag i inflationen från dag ett. Väljarna frågar sig, med viss rätt, varför hon inte gjort det under fyra år som vicepresident.

Under min färd genom Trump-land är kostnadskrisen den stående frågan. Inte invandring, inte arbetslöshet, inte skatter – och absolut inte utrikespolitik. I Montana, Wyoming och South Dakota är inflationen top-of-mind.

”Känner någon sig rikare under Crazy Kamala och Crooked Joe?”, frågar Trump. Jubel från halvfulla läktare. De många amerikaner som kan svara ja finns på golfbanor och yachter långt borta.

Även om folk har jobb så är plånboken tunnare än på Trumps tid. Med svenska kronor på fickan förstår man problemet. Allt är chockerande dyrt, utom bensin. Det enda som också blivit billigare i USA är flygbiljetter och begagnade bilar.

Så mycket för klimatomställningen i konsumentledet. Men Biden-administrationen har gjort något annat, som börjar sätta avtryck i både världshandeln och det amerikanska landskapet.

Medan Kina satsade 220 miljarder dollar om året på industristöd, nära två procent av BNP, låg USA på en tredjedel av den summan. Joe Bidens Inflation Reduction Act 2022 tätade gapet. Nu är USA:s statliga investeringar i grön omställning nästan i paritet med Kinas. Presidentens makt är dock begränsad i förhållande till delstaterna.

Trots namnet har Bidens stimulanspaket inte gjort mycket för att få ner inflationen, den äran tillfaller Fed, men desto mer för att rita om industrikartan. Sverige verkar marknadsfundamentalistiskt i jämförelse, utan nationell industripolitik. I förhållande till kapitalismens supermakter utkämpar vi det förra ideologiska kriget, brända av Stålverk 80 ett halvsekel tillbaka i tiden.

50 000 dödsoffer för vapenvåld

På den höga prärien i nordvästra USA är man måttligt intresserad av klimatfrågan. Wyoming är en av de minsta delstaterna sett till folkmängd, men med USA:s största kolbrytning. Och en väljare i Wyoming har sjuttio gånger mer makt över senaten än en väljare i Kalifornien.

Denna säregna politiska geografi förklarar mycket. Trump vann valet 2016 trots tre miljoner röster färre än Clinton. Hans kärnväljares relativa tyngd stoppade Republikanernas förnyelse – det normala efter valförluster i demokratier – och möjliggjorde fortsatt enmansshow.

På South Dakotas oändliga majsfält kör vi igenom det mäktigaste åskväder jag någonsin sett. Först i Rochester, Minnesota, klarnar himlen upp.

Politiskt är det som att vakna i en annan värld. Vicepresidentkandidaten Tim Walz har varit Minnesotas guvernör sedan 2018, uppskattad i Rochester och svenskbygderna norröver. Hans lagstiftning inkluderar gratis skolmåltider, skärpt kontroll vid vapenköp, stärkt aborträtt och gratis universitetsutbildning för låginkomstfamiljer.

Trump-kampanjen skjuter in sig på annat. Tim Walz är ingen riktig man och Kamala Harris ingen riktig kvinna. Anledningen till Walz tjänstgöring i uniform var att ”han gillar pojkar”, enligt Fox News. Och Kamala är kommunist – även om Lenin knappast hade imponerats av vaga löften om priskontroll, höjd reavinstskatt till 28 procent, 6 000 dollars skatteavdrag för föräldrar till nyfödda och 25 000 i bidrag till den som köper sin första bostad.

Östra Minnesota är mer CNN än Fox. Delstaten liknar ett Sverige på anabola steroider. En brygga mellan skandinavisk kultur och detta väldiga, outgrundliga USA.

Rochester är känt för Mayo Clinic, rankat som världens bästa sjukhus. Gästerna på mitt hotell är här för att byta organ eller bota sin cancer. Varje rum är som ett gym, med yogamattor och pilatesbollar.

Atmosfären påminner om Don DeLillos roman ”Zero K”, där miljardärer fryser ner sig på en mystisk anläggning för att väckas till en framtid av evigt liv. USA satsar dubbelt så mycket som Sverige på sjukvård per capita. Å ena sidan världens mest avancerade behandlingar, å andra sidan samma förväntade medellivslängd som Turkiet och Sri Lanka.

Obamacare hade det dubbla syftet att bredda sjukförsäkringsskyddet och bromsa de skenande kostnaderna. Republikanerna har gjort allt för att vattna ur reformen. Men hälsoproblemen är större än en vårdfråga. I somras beskrev USA:s Surgeon General skjutningarna som en folkhälsokris. Nära 50 000 dödsoffer för vapenvåld 2023, att jämföra med 55 i Sverige. 

Om detta talar man tyst i valrörelsen

Jag fortsätter över Mississippi till Stockholm, Wisconsin, med 78 invånare. Samhället grundades av utvandrare från Karlskoga 1854. En pittoresk reklamaffisch för ett drömt Sverige, och ett museum över migrationen.

Hur blev USA en supermakt? Det enkla svaret är invandring. Mellan 1865 och 1930 kom 30 miljoner pigga personer. Tillströmningen förklarar också hur arbetskraftsutbud hängt med överhettad efterfrågan på senare år.

Under 2023 invandrade 3 miljoner till USA. I år väntas siffran landa på 3,3 miljoner, enligt The Congressional Budget Office. Om detta talar man tyst i valrörelsen. Stora väljargrupper är lika skeptiska som i återvandringsbidragens Danmark och Sverige. Folkvandringen söderifrån blir Kamala Harris akilleshäl.

Gick Donald Trump för långt med sin virala skröna om haitier som äter hundar och katter? Juryn är ute, som det heter här. Dom faller den 5 november.

Demokraternas konvent i Chicago undviker så obehagliga frågor. Här är det 99 procent sköna känslor och 1 procent policy. Bill Clinton och Barack Obama håller briljanta tal som oavsiktligt illustrerar hur USA hamnade i dagens politiska landskap.

Clinton vars frihandelsavtal, socialförsäkringsreform och konservativa finanspolitik gav ett unikt ögonblick av balanserad statsbudget. Obama som blev en vandrande påminnelse om USA:s skiftande etniska maktordning.

Deras sexton år av mittenpolitik drev demokrater åt vänster och republikaner mot populism. Trump har lyckats med det till synes omöjliga – att ena sina splittrade motståndare.

Rysarsiffror på USA:s vägar

På lyxhotellet Pendry i Chicago festar jag med konventets delegater. Eleganta, euforiska, och aningen arroganta. Den svarta bartendern viskar i mitt öra: ”Dom ringer tjugo gånger om dan och vill ha mitt stöd nu. Efter valet kommer ingen att ringa.”

Med livet som insats tar jag den åttafiliga motorvägen mot Detroit. Statistiken om amerikansk trafik är en rysare. Tio tusen påkörningar bakifrån varje dag, i en dödlig kapprustning mot allt tyngre fordon. En genomsnittlig ny kärra i USA väger nästan dubbelt så mycket som en i Japan.

Drivmedlen är också fossila. Bara var tionde ny amerikansk bil drivs av el, mot nästan hälften i Kina. ”De ligger ljusår före oss”, erkänner Fords VD i Wall Street Journal. I skydd av Joe Bidens tullar på 100 procent kan man unna sig ett sista varv med gammal teknik. Donald Trump lovar mer.

Detroit har rest sig ur rostbältets industrikris. Förra året ökade befolkningen i innerstan för första gången sedan 1957. Ford och General Motors satsar miljarder på att rusta upp landmärkena Michigan Central Station och Hudson’s Detroit. Stationen som liknade miljön i ”Mad Max” blir innovationscentrum. GM flyttar sitt högkvarter till Hudson’s bredvid ett glittrande hotell i 45 våningar.

Det är fredagskväll med Motown-musik överallt, Detroit fullbokat för konserter och matcher. Folk prisar metalldetektorer på trottoarerna, som hjälpt polisen att få bort dolda vapen. Nyheten att Donald Trump är på ingång för ett rally – hans sjunde besök i Michigan i år – möts med himlande ögon.

Kamala Harris måste vinna Michigan för att bli president. Donald Trump är den enda republikan som vunnit delstaten sedan 1988, när han slog Hillary Clinton med blott 10 700 röster 2016. I nuläget visar opinionsmätningarna dött lopp.

Mer oroande för Trump-kampanjen är trenden i valets Ground Zero: Pennsylvania. Delstaten där det avgörande slaget stod under inbördeskriget 1863, där Joe Biden föddes och Trump var millimeter från att bli mördad. Här var det länge målfoto i mätningarna, nu en marginell fördel Harris. 

Två saker fastnar på näthinnan i Pennsylvania: slagfältets Gettysburg, som minner om vart USA:s inre spänningar kan leda, och alla folktomma shoppingcenter. Neshaminy Mall norr om Philadelphia liknar ett monument över en döende affärsidé.

Ändlösa hangarer med stängda affärer. En sysslolös massör i ett hörn. En väldig food court utan både gäster och food. Med hälften av butiksutrymmet outhyrt finns planer på att jämna gallerian med marken.

Framtidens ekonomer lär vara förbluffade

Washington D.C. längre söderut har andra sorters monument. Här designas allt för att påminna om att detta är den mäktigaste republiken sedan Rom, två tusen år tillbaka i tiden.

Från Lincoln Memorial anar du både minnesmärket över andra världskriget och den svarta Vietnam-muren. För varje amerikansk konflikt kan man ta bort en nolla från antalet dödsoffer: inbördeskriget 600 000, Vietnam 60 000, Afghanistan 6 000. Rätten att beväpna sig må vara orubblig i USA – 400 miljoner skjutvapen talar sitt tydliga språk – men krig är inte populära.

Vid sidan av invandring och ekonomi är detta Donald Trumps bästa pitch, att världen var fredligare med honom i Vita huset. Dock avgörs ju inte presidentvalet av säkerhetspolitik, inte i Pentagon, men kanske i en annan av Washingtons federala byggnader.

Centralbankens stora räntesänkning i september blev en milstolpe i konjunkturcykeln, och en välbehövlig politisk gåva till Demokraterna. Mjuklandningar är ovanliga i USA. Den här gången tror dock 79 procent av amerikanska fondförvaltare på ett sådant scenario, enligt Bank of America. Om draghjälpen från Fed kan rädda Kamala Harris återstår dock att se.

Donald Trump vill inte ha en oberoende centralbank, bara räntesänkningar när han själv har makten. Huruvida det var en faktor bakom räntepolicyn hösten 2024 blir en fråga för framtidens statsvetare.

Framtidens ekonomer lär vara förbluffade över allt som inte kom upp i denna valrörelse, där syret slukats av invandring, aborter och personangrepp. Var finns planen för att ta kontroll över budgetunderskottet? Vad kan staten göra för att balansera techjättars makt över medborgarna? Hur kan AI regleras utan att man lämnar walk-over till Kina?

Krångliga frågor. Flyktingars aptit på katter gör sig bättre i sociala medier.

AI kan ändra förutsättningarna

Som så ofta bestäms framtiden i vicepresidentens hemstat Kalifornien, snarare än i Washington. I relation till Silicon Valley har Kamala Harris hittills hedgat insatserna: å ena sidan omfamning av den digitala industrin, å andra sidan signaler om tuffare tag mot monopol.

I avsaknad av federal lagstiftning kring artificiell intelligens visar Kalifornien vägen, till förskräckelse för Meta och OpenAI. Initiativet ligger hos guvernören Gavin Newsom. Jämfört med sådana ödesfrågor, med återverkningar för hela världen, liknar presidentvalet rök och speglar.

Om AI är frånvarande i politiken så är det desto mer närvarande på marknaden. Tekniken kräver enorma mängder energi och kapital, men trots boomen har ingen hittat lönsamma affärsmodeller. AI-bubblan är en av flera saker som kan ändra förutsättningarna för amerikansk ekonomi, och för presidentvalet.

Jag tar sikte på New York via Asbury Park vid Atlantkusten, Bruce Springsteens hemtrakter. Radion spelar ”Downbound Train” och ”The Promised Land”.