Då kan dollarn stå inför nytt fall: ”Ett cirkelresonemang”
Samtidigt ifrågasätts valutans status som trygg hamn.
Det ökar risken för ett kraftigare fall för dollarn om sentimentet på marknaden plötsligt vänder, enligt Bloomberg.
Men Michel Gubel, valutastrateg på Handelsbanken, ser mer att det rör sig om ett ”cirkelresonemang”.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Bloomberg har noterat att investerare på marknader som Japan, Kanada och Taiwan endast hade säkrat 41 procent av sin valutaexponering per den 30 juni. Det var den lägsta nivån sedan åtminstone 2015.
Siffran ger enligt Bloomberg en fingervisning om hur fjolårets rusning för att skydda sig mot dollarförluster har klingat av i takt med att dollarn gradvis stabiliserats.
Valutasäkring innebär att investerare använder derivat för att skydda sig mot en svagare dollar. Eftersom utländska investerare äger stora mängder amerikanska tillgångar kan ökad valutasäkring samtidigt innebära stora dollarförsäljningar.
Genom att dra ned på valutasäkringarna har investerarna återgått till en strategi som fungerat väl under det senaste decenniet. Dollarn har ofta stärkts, eller varit stabil, när marknaderna skakat och därmed dämpat förluster på amerikanska tillgångar räknat i hemvalutan.
Under 2022 stärktes exempelvis dollar mot kronan med 15 procent. Breda S&P 500 backade drygt 19 procent samma år, men räknat i kronor var nedgången bara strax under 7 procent.
”Kan leda till betydande valutaflöden”
Men nu utmanas två av grundpelarna bakom strategin: kostnaden för valutasäkring, som har sjunkit, och dollarns status som trygg hamn.
– Med tanke på omfattningen av utländska innehav av amerikanska tillgångar krävs det ingen dramatisk förändring i positioneringen för att det ska få betydelse, säger Laura Cooper, Londonbaserad chef för makrokrediter på kapitalförvaltaren Nuveen, till Bloomberg.
– Utländska investerare har stora innehav av amerikanska tillgångar, så även små förändringar i andelen som valutasäkras kan leda till betydande valutaflöden.
Bloomberg noterar att dollarn försvagats med 2,4 procent under kvartalet och tappat mot de flesta G10-valutorna när investerare satsar på ”debasement trade”, vilket är synen att USA:s politik kommer att urholka dollarns värde.
De pekar bland annat på att Vita husets åtgärder för att hålla tillbaka stigande långräntor och stödja japanska yenen, samt tvivel om Feds kommande räntehöjning har spätt på oron.
”Ett cirkelresonemang”
Om scenariot som Bloomberg beskriver skulle inträffa ser Michel Gubel, valutastrateg på Handelsbanken, att dollarn skulle falla.
– Men jag tycker att de har ett cirkelresonemang. För de säger att det blir billigare att hedgea dollarn. Det är egentligen bara en funktion av att räntorna har gått upp i omvärlden, lika mycket eller mer än i USA. Då brukar dollarn gå svagt. Så det har inte hänt någonting konstigt här, säger han.
Dollarn behöver prisas om
På frågan om det är läge att valutasäkra dollarn när den redan är svag svarar han:
– Ja, det är om man tror att den tappat sin status och att man då kan tjäna mer på att hedgea än att inte hedgea. Om du är orolig för USA ska du sälja amerikanska tillgångar. Och då är inte hedgeanivån en diskussion, för då säljer du det du äger. Så det är ett litet cirkelresonemang där, att man ska behålla USA och hedgea dollarn.
– Att dollarn ska tappa sin status som någon säker hamn, det är nog inte det vi ser just nu. Utan vi ser snarare att man måste prisa om var dollarn kan vara, möjligen relativt svagare. Så vi kan ha ett år där det kan löna sig att hedgea dollarn.