Danske bank: Riksbanken sänker igen i november

Ekonomerna konstaterar att den svenska ekonomin har utvecklats sämre än väntat, och att flera indikatorer försämrades under sommaren, vilket ökar risken för att 2025 blir ytterligare ett år av förlorad tillväxt.

Sveriges BNP väntas öka med 0,8 procent i år och 2,2 procent nästa år. I juniprognosen väntades BNP öka 1,3 respektive 2,7 procent.

De svagare utsikterna är tydligast på arbetsmarknaden där antalet nya lediga platser har minskat markant. Uppsägningarna har samtidigt ökat, antalet nya jobb har minskat och förtroendeindikatorerna är fortsatt dämpade, även om Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet erbjöd vissa glimtar av hopp, enligt Danske Bank.

De senaste veckorna har också den veckovisa statistiken över nya jobb och arbetslöshet från Arbetsförmedlingen erbjudit vissa glimtar av hopp, men en mer markant vändning förväntas inte förrän senare i år.

Deras prognos är att arbetslösheten stiger till 8,7 procent i år för att därefter sjunka till 8,4 procent nästa år.

Chefsekonomen: Sänker räntan i november

Svagheten i ekonomin väcker frågan om den nuvarande styrräntan är mer restriktiv än Riksbanken förväntade sig och penningpolitiken står inför en utmanande balansgång mellan hög inflation och svagare tillväxt.

Trots lågt resursutnyttjande ligger inflationen långt över målet och sambandet mellan efterfrågan och inflation verkar därför svagt. Å andra sidan har penningpolitiken en fördröjd effekt. Riksbanken inledde sin räntesänkningscykel i maj förra året, och det är därför först nu som dess räntesänkningar får full effekt på ekonomin.

Framöver är inflationsriskerna främst uppåtriktade, och indikatorer pekar inte på en återgång till den låga inflationsmiljön som sågs före pandemin. En uppåtrisk är att företag som har pressats av höga kostnader börjar höja sina priser när återhämtningen väl har fått fäste.

Danske Bank spår att KPIF-inflationen sjunker från 2,7 procent i år till 2,1 procent 2026. Exklusive energi väntas KPIF-inflationen bli 2,9 procent i år och 2,2 procent nästa år.

Banken räknar ändå med att Riksbanken sänker sin styrränta en gång till, med 25 punkter till 1,75 procent, före årsskiftet. Och till TT säger chefsekonomen Susanne Spector att det handlar om i november.

– Den långsamma återhämtningen väcker även frågan om den nuvarande räntenivån är mer åtstramande än vad Riksbanken tidigare bedömt, säger hon till nyhetsbyrån.

Pekar ut vändningen

Men trots tillväxtbesvikelserna hittills i år finns det några gröna skott för hushållen. Ett är att konsumtionen är högre än för ett år sedan, ett annat är att konsumentförtroendet, efter vårens ras, ökade snabbt i juli. Förtroendet är dock fortfarande lågt, och den övergripande bilden är att många hushåll fortfarande kämpar.

Framöver väntas hushållen få ytterligare stöd i regeringens höstbudget samtidigt som hushåll med höga skulder kommer att gynnas av Riksbankens lägre räntor.

"I takt med att inflationen avtar igen mot slutet av året kommer reallönerna att öka snabbare", enligt banken.