Därför är Kina starkast vid förhandlingsbordet

Den utdragna förhandlingen hänger också ihop med överraskande framgångar för de kinesiska teknologiföretagen samt, inte minst, det faktum att Kina är världsdominerande producent av sällsynta jordartsmetaller. Utan dessa blir det inom kort tvärstopp för produktionen av såväl högteknologiska varor som bilar i USA. Kanske Kina hade med sig en starkare hand till bordet än Donald Trump räknat med.

Kinas beroende av USA som exportmarknad har minskat

På mindre än två decennier gick USA:s import från Kina från så gott som obefintlig till nästan en fjärdedel av den totala importen. Den amerikanska marknaden kom därmed att betyda mycket för uppbyggnaden av den kinesiska exportindustrin. Sedan pandemin har emellertid USA:s importandel från Kina nästan halverats. Sett från Kinas perspektiv utgör exportandelen till USA numera endast 14 procent av totalen. ASEAN-länderna har passerat såväl USA som EU som den största exportmarknaden för Kina. I Latinamerika har kinesiska exportörer också skördat stora framgångar.

Beroendet av den amerikanska exportmarknaden har alltså minskat avsevärt och exporten är idag geografiskt väldigt väl diversifierad. Till viss del beror detta även på att Kinas industri har flyttat produktion till länder med lägre produktionskostnader, framför allt till Vietnam och andra länder i Sydostasien, men också till Mexiko, där landets tullunion med USA och Kanada naturligtvis också spelat en viss roll.

Visserligen är exporten till USA fortfarande betydande och höga tullar skulle medföra ett betydande slag mot Kinas exportörer. Men kanske inte lika hårt som när Trump höjde tullarna 2016. Att många amerikanska företag idag producerar i Kina för export till USA gör det för övrigt mindre sannolikt att tullarna till slut kommer att landa på så höga nivåer som Trump inledningsvis aviserat. Att flytta produktionen till USA låter sig inte göras i en handvändning.

De utmanar samtidigt många amerikanska exportföretag på dessa marknader. Kinas export till USA kan bromsas av tullar men de hejdar inte de kinesiska företagens framfart som konkurrenter på marknader utanför USA. Tvärtom kan tullarna öka Kinas exportansträngningar till dessa marknader och leda till minskade marknadsandelar för amerikanska exportörer.

Ett bakslag att försöka hålla tillbaka Kinas teknologisektor 

Redan den första Trumpadministrationen försökte sätta krokben för kinesiska teknologiföretag. Mobilteknikföretaget Huawei bannlystes till exempel från de amerikanska mobilnäten. Biden-administrationen fortsatte på denna väg med exportförbud för viss högteknologi. Under den nuvarande administrationen har det skett ytterligare skärpningar med stopp för export av avancerade datorchip med mera.

Resultatet av dessa sanktioner har inte blivit det avsedda. I stället för att pressas tillbaka och bromsas upp har teknologisektorn i Kina snarast sporrats till nya framgångar på område efter område och ser inte alls försvagade ut idag.

Trots att de saknat tillgång till de mest avancerade datachipen för AI-utveckling har kinesiska företag slagit världen med häpnad över hur mycket man kan åstadkomma med betydligt mer begränsade resurser än vad de amerikanska techjättarna förfogar över. När kinesiska DeepSeek släppte sin språkmodell i början av året betecknades det som ett ”Sputnik moment” för USA:s AI-företag likt det uppvaknande som USA fick när Sovjetunionen lyckade skjuta upp den första satelliten och rycka åt sig ledningen i rymdkapplöpningen. Det amerikanska försprånget inom AI hade fram till DeepSeek setts som ointagligt men nu nafsar de tillsammans med ett dussintal andra utvecklare i Kina de mest framstående amerikanska AI-utvecklarna i hälarna. Till råga på allt dessutom till betydligt lägre kostnader och med öppen programvara.

Kinesiska Huawei, som även stängdes ute från många europeiska mobilnät, lät sig inte nedslås av dessa bakslag. Idag är man inte bara en ledande leverantör av mobilteknologi för den inhemska marknaden. Man har också utvecklat ett operativsystem, Huawei Harmony, som redan finns i mer än en miljard konsumentprodukter i Kina, till exempel i elbilar. När dessa inbyggda operativsystem rullas ut på Kinas exportmarknader utmanas ställningen för de världsledande systemen från Microsoft, Apple och Google. Huawei tillverkar också avancerade processorer för AI-tillämpningar. Tillsammans med DeepSeek tågar man redan ut på världsmarknaden. Till exempel bygger man nu upp det som ska bli navet i Malaysias satsning på artificiell intelligens med både kinesisk hårdvara och mjukvara.

Ett annat exempel på hur långt de kinesiska techbolagen avancerat på egen hand är elbilsföretaget Xpeng. De har utvecklat ett datorchip för självkörande bilar som är tre gånger mer kraftfullt än amerikanska Nvidias premiumprodukt. En av intressenterna i företaget är Volkswagen som nu tar fram nya modeller för den kinesiska bilmarknaden tillsammans med Xpeng. Gissningsvis får vi se dessa modeller även på den europeiska marknaden så småningom och de kan bli tuffa konkurrenter till amerikanska Tesla även i andra regioner.

Således har Kina visat att man står starkt på teknologiområdet trots USA:s försök att bromsa deras utveckling. Kinas exportörer har raskt flyttat sig långt upp i de globala värdekedjorna. Försäljningen online av lågprisvaror via Temu och Shein svarar idag inte ens för 5 procent av exporten till USA. I stället konkurrerar kinesiska företag med de främsta techbolagen i USA på världsmarknaden både vad gäller mjukvara och hårdvara. Därmed befinner man sig nu i ett mycket mindre priskänsligt segment där tullar spelar mindre roll. Det har sannolikt gett råg i ryggen för de kinesiska förhandlarna i tullsamtalen.

Kinas starkaste förhandlingskort

Kina är helt dominerande i världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller och supermagneter. Med hjälp av exportlicenser kan de styra vilka som kan få tillgång till dessa. De används i alla möjliga sammanhang till exempel i avancerade tillämpningar som rymdfarkoster och försvarsmateriel men ingår även i många komponenter i bilindustrin. Nu varnar de amerikanska bilföretagen för att utan möjlighet att importera dessa från Kina kommer produktionen att stoppas.

Att metallerna betecknas som sällsynta betyder inte att de endast kan utvinnas i Kina och inte i USA. Tvärtom hade USA på 1990-talet världens största gruva för dessa mineraler. Efter en miljöskandal stängdes emellertid produktionen ned 1998. Miljöhänsyn stod däremot inte i vägen för Kinas producenter och redan 2004 svarade de för merparten av världens produktion. När väl den amerikanska gruvan i kaliforniska Mountain Pass kunde startas upp igen 2014 blev man ihjälkonkurrerade när de kinesiska konkurrenterna dumpade sin produktion på världsmarknaden och gruvbolaget gick i konkurs ett år senare. Det finns alltså möjlighet för USA med egen produktion på detta område men det är ingen lätt sak att starta upp igen.

På sikt kan Kinas dominans på detta område alltså komma att brytas. Men i närtid står ingen annan källa till buds för den som behöver dessa metaller. Därmed är detta ett av Kinas starkaste kort vid förhandlingsbordet. Efter samtalen i London förklarade sig Kina villigt att lätta på exportrestriktionerna men endast för en kortare period. Det betyder att man kan komma att spela ut detta kort flera gånger.

Mycket tyder på att förhandlingarna kommer att fortgå längre än vad president Trump hoppats på. Det passar Kinas högste ledare Xi Jinping väldigt bra. Den som har bråttom i väg från förhandlingsbordet når sällan det bästa resultatet. Xi har ingen tidsrestriktion. Han sitter kvar som ledare på obestämd tid och kan på kinesiskt manér spela ett långsiktigt spel utan hänsyn till kortsiktiga vinster eller förluster. Trump har mera bråttom. Dels har han redan naglat fast datum för när tullförhandlingarna ska vara avslutade. Dels behöver han uppnå resultat relativt snabbt för att inte ekonomin ska ta skada och hans popularitet dala. Nu återstår bara sjutton månader till mellanårsvalet och därefter riskerar han att bli det som kallas för en ”lame duck” det vill säga en president som i realiteten inte kan åstadkomma särskilt mycket.

För att uppnå ett snabbt avslut i tullförhandlingarna med Kina kan USA alltså behöva göra större eftergifter än Trump tänkt sig från början. Det är alltid vanskligt att underskatta motståndarens förhandlingsstyrka och Xi har en stark hand att spela från.