Katrine Kielos: Därför ger Kina bort AI – nästan gratis

I svensk affärspress rapporterade ingen om att den brittiska digitalbanken Revolut, med över 80 miljoner kunder, har gått över till kinesisk AI. I rättvisans namn väckte nyheten ingen större uppmärksamhet i internationell affärspress heller. Men för den som försöker begripa om AI-boomen är en bubbla kan den här typen av nyheter vara rätt avslöjande.

Det var branschtidningen Computer Sweden som uppmärksammade att Revolut i våras började ersätta amerikanska AI-tjänster från Open AI och Anthropic med kinesisk teknik. Bolagets omkring 2 000 programmerare använder i dag kinesiska AI-modeller som förstahandsval. Enligt Revolut har bytet minskat deras kostnader för AI-modellkörningar med 90 procent.

De stora amerikanska AI-bolagen håller sina mest avancerade modeller för sig själva. Kunderna får tillgång till tekniken genom att skicka sina frågor till bolagens servrar och betala för nöjet. Så funkar inte många kinesiska AI-bolag. Deras modeller är ofta fritt tillgängliga att ladda hem till en server (som du kan ställa långt bort från Peking). Och du behöver inte betala någon licensavgift.

Varför ger Kina bort artificiell intelligens?

Knappast av välgörenhet.

Länge var de kinesiska AI-modellerna betydligt sämre än de amerikanska. För att kunna konkurrera med Chat GPT och Claude behövde Kina erbjuda något annat: ”lågpris-AI” blev svaret. Ungefär som när kinesiska elbilstillverkare för tio år sedan började positionera sig mot dyra amerikanska Teslor.

I dag är dock skillnaderna mellan de bästa amerikanska och de bästa kinesiska AI-modellerna mindre. De kinesiska börjar komma i kapp, men är fortfarande extremt mycket billigare.

Och det finns förstås en geopolitisk tanke med den fortsatt rejäla rabatten.

Om världen anammar kinesisk AI sprider det kinesisk makt över världen. Ungefär som sidenvägarna på medeltiden spred kinesiska idéer västerut, den gången genom silke och blåmönstrat porslin – nu alltså genom artificiell intelligens till reapris.

Här i Europa kan USA dessutom självt ha bidragit till att påskynda utvecklingen. När Donald Trump i somras tillfälligt stängde ute utländska användare, däribland europeiska, från Anthropics mest avancerade AI-modeller kan han ha skjutit sig själv i foten. Plötsligt blev det uppenbart att Washington kunde stänga av Europas tillgång till amerikansk AI.

I kölvattnet av incidenten berättade Siemens för Financial Times hur de använder en blandning av amerikansk, kinesisk och europeisk AI. Tom Sheridan, som då var vice vd för det internationella riskkapitalbolaget RTP Global, sade till samma tidning att det för europeiska startupföretag faktiskt var ”säkrare” att använda en kinesisk modell – just på egna servrar. Då kan ingen amerikansk president dra ur kontakten till hela din affärsmodell bara för att han råkar vakna på exportkontrollshumör den morgonen …

För europeiska företag kan lågpris-AI från Peking alltså vara en utmärkt affär. Men för de amerikanska AI-bolagen riskerar prispressen att ställa till det.

Fram till ganska nyligen betalade de stora amerikanska teknikbolagen huvudsakligen sina AI-investeringar med egna pengar. Microsoft, Google och Amazon håller ju på med annat än AI. De använde kassaflöden från Officepaket, Googleannonser och näthandel för att bygga datacenter.

Om intäkterna från den dyra AI:n i det läget inte blev lika stora som förväntat skulle aktieägarna visserligen förlora, men bolagen knappast gå omkull. Nu håller detta på att förändras.

Alltmer av datacenterbyggandet finansieras med lån.

Det har till och med fått centralbankernas centralbank, Bank for International Settlements (BIS), att oroa sig. I en rapport i oktober konstaterade de från Basel att allt större delar av AI-utbyggnaden finansieras med skulder och komplicerade upplägg ”utanför teknikbolagens egna balansräkningar”. Och de enorma investeringarna måste betalas tillbaka med framtida intäkter som ingen ännu vet hur stora de kommer att bli.

Å andra sidan har AI-jättarnas intäkter också växt explosionsartat. Framför allt har de AI-verktyg för programmering som kom stort under 2025 blivit en kassasuccé. Om Revolut har 2 000 programmerare som alla sitter och använder Claude Code varje dag kan Anthropic skicka en rejäl faktura. Fast vänta! Var det inte just dessa 2 000 programmerare som nu hade bytt till en mycket billigare kinesisk modell …?

I en analys från september ställer investmentbanken JP Morgan frågan om billigare kinesiska modeller kommer att ställa till det för de amerikanska AI-bolagens möjligheter att ta betalt, eller om de kommer att göra tekniken så billig att användningen exploderar och investeringarna ändå går att räkna hem.

Det är minst sagt två olika scenarier.

I det första kan AI bli en enorm teknisk framgång, men en finansiell katastrof. Priserna faller, intäkterna blir lägre än väntat och i värsta fall kan de företag som lånat stora summor få svårt att betala tillbaka.

Här snackar vi potentiell finanskris. Eller vad som hände med järnvägen på 1800-talet. Järnvägarna var ju sin tids fullständigt revolutionerande teknik. De förändrade hur människor reste, hur varor transporterades och hur hela ekonomin fungerade. Den tidens investerare hade helt rätt om teknikens framtid. Problemet var bara att de byggde alldeles för mycket järnväg, alldeles för snabbt och med alldeles för mycket lånade pengar.

1873 kom kraschen.

Men den kinesiska AI-prischocken skulle alltså också kunna gynna ekonomin. Det är det andra scenariet.

När AI blir billigare börjar företag använda tekniken till mängder av uppgifter som tidigare varit för dyra att automatisera, eller ingen ens tänkt på att automatisera. Användningen ökar så kraftigt att de totala intäkterna för bolagen fortsätter att växa, trots att de kan ta mycket mindre betalt per tjänst. Men just detta att de inte kan ta så mycket betalt per tjänst är vad som revolutionerar ekonomin.

För företag kan nu utveckla program och bygga tjänster som skapar enorma värden för ytterst lite pengar. Småföretag får tillgång till teknik som tidigare bara storföretag hade råd med. Helt nya affärsidéer blir lönsamma. Produktiviteten stiger, nya marknader uppstår och vi går in i en helt ny värld.

Kinesisk lågpris-AI kan alltså bli början på en ny produktivitetsrevolution.

Eller på en finansiell kris.

Eller på både och!

Poängen är att AI kan vara precis så revolutionerande som optimisterna hoppas – och ändå sluta i tårar för investerarna. Det har hänt förr med ny teknik.

Men inte minst har vi underskattat detta med Kinachocker förr.