Krönika

Därför kan 2026 bli året då allt vänder

Efter ett år då tråksektorerna stal showen på Stockholmsbörsen riktas strålkastarljuset mot de sektorer som stått i skuggan. 2026 kan bli året då rollerna byts, med omallokeringar som märks redan från start. 

Jina Zachrisson

Jina Zachrisson har cirka 15 års erfarenhet från finansbranschen i Stockholm och i London, senast som managing director och mäklarchef på investmentbanken Goldman Sachs. Sedan 2024 skriver hon spänningsromaner för Bonnierförlaget Romanus & Selling och sitter i två bolagsstyrelser: börsnoterade Meds Apotek AB och fondbolaget Protean Funds Scandinavia.

Jina Zachrisson

Sport undviker jag, men finansvärldens tävlingar slipper man inte undan, skriver Jina Zachrisson.
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Även om jag personligen gör allt för att undvika sport – på TV, i tidningar eller i sociala medier – går det inte att slippa undan sportpratet. Det dyker upp på jobbet, hemma, i populärkulturen och inte minst i alla liknelser mellan sportvärlden och aktiemarknaden. 

Just därför, och med självironin hos någon som inte sett en enda sportsändning under hela 2025 (om inte min fyraårings ”basketträning” räknas), tillåter jag mig att peka på en central skillnad:  

I idrott är det ofta samma lag som lyfter bucklan, år efter år. På börsen gäller i regel det motsatta: vinnaren ett år är sällan vinnaren nästa. Vill man göra det enkelt för sig i prognosen för 2026 kan man alltså börja i andra änden: vad blir svårt att upprepa? 

Vinnaren ett år är sällan vinnaren nästa.

På hemmaplan har bankerna och telekombolagen har haft ett anmärkningsvärt starkt år. Normalt förknippar vi dem med stabil utdelning och låga förväntningar, men 2025 levererade de allt annat än ”tråkig” avkastning. I skrivande stund är svenska banker upp 28% i år, medan telekombolag som Telia och Tele2 stigit 22% respektive 35%. Frågan är hur mycket mer man kan kräva av sektorer vars vinsttillväxt är begränsad och där multipel-expansionen sannolikt redan är gjord. Jag ser ingen dramatisk nedgång framför mig, men festen känns närmare slutet än början.

Med ett undantag: skulle Telenor faktiskt köpa Tre, vilket det spekulerats friskt om, lär marknaden snabbt börja hoppas på minskad konkurrens och möjlighet att sätta högre priser för både Telia och Tele2 (skälet till att EU historiskt motsatt sig liknande affärer). 

Årets sorgebarn är konsumentbolag, fastigheter och småbolag generellt. 

Och ja, jag är lika trött som du på alla som siar om den “snart” kommande småbolagsvändningen. Men förr eller senare händer det. Fastigheter utgör dessutom en stor del av småbolagsindex, så en vändning där ger omedelbar effekt på de sargade småbolagen. Min känsla är att investerare vill se det här skiftet, tror att det är dags, och kanske redan förbereder omallokeringar för att inte missa kurvsnärten när den kommer. Sådana omallokeringar görs gärna vid årsskiftet, och 2026 kan mycket väl bli året.

Jag är fortfarande oroad för de strukturella riskerna som vilar över sektorn (läs: kontorsdöden), men det hindrade mig inte från att köpa fastighetssektorn (för tidigt) redan för någon månad sedan.  

Många, inklusive mig, frågar sig om 2026 kan bli året då svensk konsumtion återhämtar sig. Mycket talar för det: lägre räntor, stabilare bostadspriser och ett uppdämt behov av att konsumera det som pausats i flera år. Frågan är bara om pengarna faktiskt används eller om hushållen fortsätter spara. Det är där 2026 avgörs för många konsumentbolag. 

Stockholm.
I Sverige bettar jag på fastigheter som vinnande sektor, skriver Jina Zachrisson. Foto: TT Nyhetsbyrån

Jag tror på goda förutsättningar för ett starkt börsår 2026, framför allt under första halvåret. Jag går själv in i 2026 med hög aktieexponering, och i Sverige bettar jag på fastigheter som vinnande sektor, vilket också bör gynna småbolagsindex.  

På den globala arenan fortsätter AI att dominera investerarnas fokus. Och under senare år har MAG7-bolagen varit ett strålande undantag från regeln om att samma bolag eller sektor sällan lyfter bucklan flera år i följd. Bubbelvarningarna blir fler och olyckskorparna högljuddare. Även om de flesta är överens om att AI är strukturellt positivt är oron stor för att investeringarna de närmaste åren blir dyrare än vad de avkastar. Som vanligt får de pessimistiska rösterna mest utrymme i media, trots att de oftast har fel. Jag påminner mig om det gamla mantrat: Bears sound smart, bulls make the money. 

Jag ansluter mig inte till bubbelprofeterna men har minskat min exponering mot amerikansk tech och roterat in i mindre AI-exponerade Europa och Sverige. Tyvärr tror jag att Europa även fortsättningsvis blir en “trading-region” snarare än ett långsiktig vinnare, medan USA förblir strukturell tillväxtmark.   

Trots det tror jag europeiska index kan utvecklas starkt nästa år. Detta mot bakgrund av låga värderingar, ljusare konjunkturutsikter och stora investeringsprogram i flera EU-länder, inklusive Sverige. 

Saker att hålla koll på i hemmamarknaden nästa år:   

  1. Får vi en återhämtning i svensk konsumtion, och vänder fastighetssektorn? 

  2. Köper Telenor konkurrenten Tre? 

  3. Hur utvecklas AI, och ökar debatten om reglering? 

  4. Har vi lagt kontorsdöden bakom oss? 

  5. Kommer ett eventuellt bakslag inom amerikansk AI att smitta av sig på Stockholmsbörsen? 

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;