Vikten av att ändra sig

"When the facts change, I change my mind.”

Oavsett om den världsberömde ekonomen John Maynard Keynes formulerade det exakt så eller inte så är det en av de viktigaste meningarna som skrivits om ekonomi och börs. På prognoser ska man inte lita blint, inte heller på egna initiala slutsatser. Få år har illustrerat det bättre än 2025.

För det här blev året då det visade sig dyrt att inte ändra sig.

Inflationen var först på väg ned (i alla prognoser), tills den inte var det, och sedan började falla igen. Räntorna skulle snabbt normaliseras tills de fastnade, men sedan ändå sjönk, eller hur är det nu med de långa amerikanska räntorna egentligen? På sistone har de vänt upp. Och Donald Trump chockade världen med sin Liberation day i april – eller snarare inflation day – och skulle diktera alla världens villkor, tills börsen och näringslivet ännu en gång visade att teknik och produktivitet väger tyngre än politik och tullar.

Fakta ändrades och beteendet gjorde detsamma. Företagare knöt näven i byxfickan (och fortsatte att kyssa ringen) samtidigt som de fick laga efter läge. Och investerare såg bortom de initiala hoten och fokuserade på möjligheterna.

Det är så marknaden fungerar när den fungerar.

Jan Stenbeck var tidig med samma insikt, formulerad utan akademiska krusiduller: teknik trumfar politik. Det gällde telekom och medier på hans tid. År 2025 gäller det AI.

Visst finns det bubbelinslag. Värderingar har sprungit i väg, men att därifrån dra slutsatsen att AI bara är ännu en bubbla är att missa det väsentliga.

Bubblor kan spricka. Men teknik som höjer produktivitet förändrar världen ändå. Jan Stenbeck skulle möjligen ha dissat värderingen av vissa AI-bolag, men han skulle ha hissat AI som teknik.

Det är också där marknaden till slut kanske landar, att det inte råder någon tvekan om vinsterna av tillämpningarna, även om de faktiska vinstutsikterna för vissa AI-bolag kan ifrågasättas. Företag som faktiskt sänker kostnader, ökar tempot och gör mer med mindre kommer att belönas. Mindre snack och mer verkstad, helt enkelt.

Här blir John Maynard Keynes åter relevant. För AI är ett test i intellektuell rörlighet för alla på börsen och där ute i den verkliga världen. Det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt: ja, det kan vara en bubbla och ja det förändrar spelplanen.

De som klarade det klarade året, och vem vet – kanske även nästa år.

Samtidigt tog 27-åringarna (som metafor för den yngre generationen) ett kliv fram som marknadens mest konsekventa aktörer. De ändrar förhoppningsvis åsikt snabbt när ny information dyker upp. Men framför allt köper de när det faller, medan vi som oroade oss för Donald Trumps infall dessvärre har undvikit att belåna hus och hem. Grattis till 27-åringarna som styr börsens alla äventyr!

De investerar kanske som John Maynard Keynes tänkte och som Jan Stenbeck agerade. Jag önskar er all lycka i nästa börskorrektion, men glöm inte att vi ska vara med i matchen under lång, lång tid. Placera inte alla marker på svart!

Om jag får sätta ett ord på årets viktigaste tillgång så blir det anpassningsförmåga, en ofta underskattad tillgång eller begåvning. Företag justerar kostnader, konsumenter ändrar beteenden och investerare visar både mod och förmåga att se bortom brus. Den som besitter denna egenskap eller tränar upp den vinner på lång sikt.

Världen gick varken under eller sönder år 2025, men nog bytte den skepnad en aning.

Så vad tar vi med oss in i 2026?

– Att teknik fortsätter att slå politik.

– Att AI kan vara både övervärderad och omvälvande på samma gång.

– Att anpassningsförmåga slår övertygelse.

Och att alla investerare borde leva lite mer som John Maynard Keynes lärde.

Gott nytt börsår!