Därför pratar alla om räntan – så hänger det ihop

Varför pratar alla om räntor?

De så kallade långräntorna har varit en huvudvärk för investerare under hösten. Långräntor kallas de räntor på statsobligationer som har en löptid på minst två år, oftast 10 eller 30 år – i folkmun kallade tioåring och 30-åring.

Ränta brukar enkelt beskrivas som priset på pengar. Det är helt enkelt det låntagare får betala för att låna pengar på marknaden.

Det är särskilt de amerikanska långräntorna brukar vara i fokus, inte minst den amerikanska tioåringen. Den amerikanska räntemarknaden brukar beskrivas som den globala marknadens mittpunkt – den allt kretsar kring och utgår från.

Långräntornas psykologiska betydelse

2-årig statsobligationsränta.

Den 2-åriga räntan speglar vad marknaden förväntar sig att centralbanken (Fed) ska göra med styrräntan. En stigande tvååring speglar förväntningar på räntehöjningar och vice versa.

10-årig statsobligationsränta.

Tioårsräntan bestäms av marknaden och inte av centralbanken. Den speglar marknadens förväntningar av tillväxt och inflation. Den är mest bevakad av börsen eftersom den fungerar som en grundränta för många investeringar. När räntan stiger blir framtida vinster mindre värda räknat i dagens pengar. Det kan i sin tur pressa ned värdet på aktier.

30-årig statsobligationsränta.

Den erbjuder en längre blick över marknadens förväntningar, men är särskilt viktig för amerikanska bolån som i regel binds med en löptid på 30 års tid.

Att det är just tioårig löptid som investerare oftast utgår ifrån handlar om att det är en lagom lång horisont. Tio år är inte så länge att man inte kan föreställa sig hur det kan se ut då, men inte så pass nära i tid att det påverkas av kortsiktiga svängningar orsakade av exempelvis penningpolitik. Den gigantiska amerikanska marknaden är också likvid, vilket betyder att det alltid finns köpare och säljare redo att agera vid varje given tidpunkt.

Just USA:s tioåring fungerar som utgångspunkten för prissättning av allt från bundna bolåneräntor till sparräntor och räntor på företagslån i dollar – och påverkar andra valutors räntor världen över. Räntan sätts på en marknad som styrs av utbud och efterfrågan, och bestäms utifrån vad olika finansiella aktörer är beredda att betala för olika krediter och lån.

Därför håller investerare ett vakande öga på hur den amerikanska tioåringen utvecklas. När den nu under hösten har stigit relativt brant till relativt höga nivåer, väcks allt oftare frågan om ”när smärtpunkten är nådd”, knäcker börsen och i förlängningen ekonomin i stort.

Hur hänger långräntan ihop med börsen?

Högre långräntor påverkar ekonomin och börsen på flera sätt.

För börsen handlar det ofta om vid vilken nivå obligationer blir mer attraktiva jämfört med aktier. Alltså, när är räntan så pass hög att det ger mer avkastning att äga räntebärande papper jämfört med aktier. När fler investerare anser att obligationer är mer attraktiva, säljer de av aktier för att i stället köpa räntepapper – och därmed skapas ett säljtryck som trycker ner börsen.

Det kan i sin tur skapa ytterligare ringar på vattnet, om privatsparare blir nervösa av nedgångarna och också beger sig mot utgången.

För ekonomin i stort påverkar räntor i flera steg. Den kanske mest direkta effekten är att när räntorna stiger, blir det dyrare för företag att låna pengar. En större andel av företagens pengar går därmed åt att betala för sina lån, vilket i sin tur brukar minska investeringarna och inverka på bolagens marginaler.

Det är i sin tur inget som investerare uppskattar, varför särskilt högbelånade företag eller mindre företag med skakigare intäktsben brukar få se sina aktiekurser dyka när räntorna stiger.

Men långräntorna påverkar naturligtvis även stater som lånar pengar. Statsobligationer ges ut – emitteras – på samma marknad som företagen lånar pengar. Det blir således konkurrens om kapitalet, varför långivarna – obligationsköparna – kräver högre räntor för att köpa statsobligationer.

Hur påverkas valutan?

Om exempelvis den amerikanska tioåringen stiger och blir mer attraktiv relativt aktier, behöver investerare som vill köpa amerikanska statspapper växla in sina respektive valutor för att köpa dollar. Då stärks dollarn i förhållande till den andra valutan.

För svenskt vidkommande innebär det att investerare exempelvis säljer svenska aktier för kronor, växlar in kronorna till dollar och använder dessa dollar för att köpa statspapper i USA.

Då ökar efterfrågan på dollar medan efterfrågan av kronor minskar. Enligt gamla hederliga regler om utbud och efterfrågan stiger då priset på dollar medan priset på kronan sjunker. En dollar blir alltså dyrare per krona.

Det är inte det enda som påverkar växelkursen, men det är en delorsak.

För svenska företag kan en sådan utveckling slå mot de företag som har sina inköp i dollar, men sin försäljning i kronor. För exportbolag som köper i kronor och säljer i dollar blir effekten tvärtom positiv.

Vad påverkar centralbankernas räntor?

Centralbankernas räntor styr de räntor som brukar gå under branschbenämningen korträntor. De styrs mer här och nu, och påverkar exempelvis rörliga bolån.

För de svenska hushållens del brukar Riksbankens styrränta påverka mer direkt än vad som är fallet i många andra länder, eftersom det är vanligt med rörliga bolån i Sverige.

Styrräntan hänger ihop med den ränta som banker kan placera och låna pengar till av varandra eller hos Riksbanken. När styrräntan stiger, stiger också den dagslåneräntan. Bankerna kompenserar för den högre lånekostnaden genom att även höja räntan för låntagare.

Det innebär i sin tur att låntagaren – precis som i fallet med företagen – får mindre pengar över att lägga på exempelvis konsumtion. Företagen säljer då mindre, får mindre pengar samtidigt som kostnaderna ökar och därmed riskerar marginalen att krympa – och aktieägarna att backa ut.