Därför skiljer sig oljepriserna – största på flera år

West Texas Intermediate (WTI) handlas på torsdagen till en rabatt på hela 19 dollar den största skillnaden sedan 2013, bortsett den kortvariga WTI-kraschen under coronapandemin då spotpriset på Brentoljan var nere under 20 dollar fatet, samtidigt som den amerikanska WTI-oljan var nere på minuspris.

WTI-terminerna handlas på torsdagen runt 96 dollar per fat, samtidigt som vissa oljekvaliteter i Mellanöstern, som Oman-oljan, har nått 150 dollar i takt med att striderna i regionen har eskalerat.

Amerikansk rapportering gör gällande att Trump-administrationen kan komma att överväga en exportavgift på råolja, eller till och med ett förbud, för att bekämpa de skenande energipriserna orsakade av kriget.

“Våra källor i Washington tyder på att administrationen föredrar en exporttull framför ett rent förbud, även om ett fullständigt förbud kvarstår som en extremrisk”, uppgav RBC Capital Market analytiker Julian Triscott i en kommentar enligt Bloomberg.

Råvaruanalytiker som EFN har talat med ser inte ett exportförbud från USA som huvudscenariot.

– Det är väl en oro för att han (Trump) har indikerat att han kanske funderar på om de ska hålla tillbaka lite export för att minska påverkan. Men det är svårt, för det här är en internationell marknad. USA handlar mycket med både Mexiko och Kanada till exempel, säger Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, om prisskillnaden mellan WTI och Brent.

”Blir svårt att isolera USA helt”

Hon säger att USA:s skifferolja inte är anpassat för amerikanska raffinaderier och att det gör en isolation från övriga oljemarknaden svår.

– Jag tror det blir svårt att isolera USA helt på det sättet. Man kan göra på andra sätt, till exempel att lägga ett pristak på bensin eller något sånt. Men att låta bli att exportera låter svårt att genomföra.

Enligt SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop grundar sig prisskillnaderna i att USA har ett överskott av olja medan Europa har ett underskott, samtidigt som fraktraterna är skyhöga.

– Sen tar det tid också. Det tar flera veckor att få ett skepp från USA till Europa, säger han.

En oro för vad Donald Trump kan hitta på syns också i priserna, enligt råvaruanalytikern.

– Donald Trump vet att det här inte är bra för hans politik och hans politiska ställning i USA. Han vet att USA har ett överskott på olja och oljeprodukter. Man får nog också räkna med att de importerar mer tungolja från Venezuela så att de får en annan oljemix också. Det är också jätteviktigt, säger han.

Enligt Bjarne Schieldrop sitter den amerikanska presidenten i en svår sits.

– Iran har fortfarande regimen intakt. De har 440 kilo anrikat uran, och de har kontroll över Hormuzsundet. De här tre sakerna gör att det är svårt för USA att dra sig tillbaka. Trump kan inte utan vidare gå ut förklara sig själv segrare och vända hem, säger han och fortsätter:

– Han kommer inte ur det här så lätt, och det är ju det som alla varnade honom för. 

Därför skiljer sig oljepriserna

Enligt Bloomberg håller det amerikanska frigörandet ur oljereserverna redan på att forma om terminskurvan, där handlare säljer de närmaste kontrakten i kurvan och köper senare månader för att hedga frigörandet av oljereserverna.

Den relativa svagheten i WTI är delvis en spegling av den hedgen, enligt Scott Shelton, energispecialist på TP ICAP Group, som Bloomberg talat med.

– På grund av likviditeten och bristen på kvarvarande korta positioner (shorts) kan priserna falla mycket enkelt. Korrelationen bryts ned, och en stark global oljemarknad gör inte mycket för att stoppa prisfallen.

Enligt Rebecca Babin, energihandlare på CIBC Private Wealth Group speglar det faktum att Dubai-oljan handlas runt 150 dollar den fysiska verkligheten bättre, medan WTI handlas mer i linje med förväntningar kring möjliga statliga ingripanden.

– Oavsett om det handlar om att släppa på strategiska reserver, exportrestriktioner eller skatteförändringar utformade för att behålla fler fat på hemmaplan, säger hon, enligt nyhetsbyrån.