De stora antiksamlarna har gått ur tiden

Medan den övriga gräddan av landets antikhandlare förbereder sig för att flytta in i dagarna fem på Liljevalchs fyrar Mikael Skaj av ett stort leende. Lokalen för Skajs Antikhandel på Nybrogatan 3 är för en gång skull stökig. Föremål för 10 miljoner kronor ska byta plats för öppningen av Grand Antiques och totalt uppskattar Skaj att värdet som ställs ut av samtliga utställare överträffar 100 miljoner kronor. Klart att inte är något litet maskineri och Transart och ArtMove täljer guld med fällkniv på transporterna.

– Alla handlare tar med sig sina absolut bästa föremål och visar upp under mässan. Därför måste man spara och planera och verkligen ha något riktigt värdefullt att kunna visa upp i montern.

ArtMove står strax i begrepp att hämta en Haupt-byrå och en djärvt-designad byrå av Iverson signerad i Stockholm redan 1787. Prislappar på mellan 1-3 miljoner kronor. Kandelabrar är ett annat säkert kort i ett land som allt som oftast vilar i mörker. Skaj lever som han lär och har levande ljus i butiken dagligen.

– Vad många inte tänker på är hur mycket vi antikhandlare värnar om miljön. Vi ser till att föremål av bästa kvalité överlever från generation till generation och visar att det är föremål som förtjänar att tas om hand och använda och som dessutom ökar i värde. Utan vår kunskap och den folkbildning som landets antikhandlare gör hade mycket kastats. Vi ser till att det i stället renoveras på rätt sätt och genom det håller vi hantverksgrupper som konservatorer under armarna så att den traditionen överlever.

Hemlig AW lockar höjdare

Fredagarna sker här en av huvudstadens mest maktdolda after works. Med nästintill institutionell precision serverar Mikael Skaj whiskey och champagne till sina kunder som släntrar hem från jobbet i vettig tid och som ser värdet i antikviteter.

Fortfarande ser värdet kanske ska tilläggas.

 För när gräddan av Nordens antikhandlare samlas för sin årliga kvalitetsmässa är det för att konstatera att de stora samlarna av antikviteter nu lyser med sin frånvaro.

Antingen för att de är avlidna eller tvingats sälja allt de äger och har eller så finns inte längre intresset kvar för det stora samlandet hos de som är kraftigt bemedlade.

Fortfarande är kraftigt bemedlade kanske ska tilläggas.

– Jag tror att det falnande intresset för att samla på antikviteter handlar om tid. Vi har så mycket mindre tid till vårt förfogande eftersom det är så mycket som pockar på vår uppmärksamhet. Samlandet är lågintensivt och ständigt pågående och därmed otidsenligt i samtiden där allt ska gå fort och ge snabb belöning. Det finns kanske fler kunder idag men de som fanns på pappas tid var så genuint kunniga och ihärdiga. Då samlade stora industrimän som Ax:son-Johnson, Bonnier och Wallenberg aktivt på antikviteter. Den epoken är slut nu.

 Det här är familjer med ett samlarintresse som levt parallellt med familjens Skaj och deras verksamhet. Tiderna förändras och intet är det som kommer åter?

– Nej, jag tror inte det. Samlandet på det sättet av antikviteter kommer inte åter. Men det finns samlandet av annat, modern konst tillexempel. En av mina favoriter är Mattias van Arkel vars färgglada silikonkonst jag tycker fungerar väldigt bra med äldre möbler.

För mycket träning, jakt och golf

Sedan är det en annan sak som lockar potentiella kunder också. Något väsensskilt från antikviteter.

– Det är det här med träningen som tar mycket tid i stället och jakt så klart men också resandet. Upplevelser är nog det största hotet mot att samla på antikviteter även om ett aktivt samlande också är mycket rikt på upplevelser. Sedan får man säga att den generella kunskapen och intresset bland allmänheten har ökat i takt med att tillexempel Antikrundans popularitet.

Mikael Skaj är fjärde generationens antikhandlare och från början kunde handlar-familjen Skaj erbjuda konfektion och skor i egna butiker. Numera är navet i verksamheten Skajs Antikhandel.

På pappans tid hade det varit stört omöjligt att neka ett glas champagne om du som kund klev in innanför dörrarna till butiken.

– Han tog ogärna ett nej och ville att varje besökare skulle få en njutbar upplevelse hos oss. Se den bästa av konsten, förnämaste av möbler och få ett gott glas champagne. Det ska vara vårt signum och det förvaltar vi noga inför framtiden.

Mikael Skaj bekräftar att han hellre bjuder på champagne snarare än dricker den själv. Konsumtionstakten skulle helt enkelt bli för hög om han gjorde sina kunder sällskap glas efter glas.  

Femte generationen på g

Verksamheten grundades 1933 av Filip Skaj. 1992 tog Mikael Skaj över efter sin pappa och han tillstår att det är en helt annan marknad nu. Idag är Skajs antikhandel landets äldsta av de exklusiva handlarna. Men Åmells på Birger Jarlsgatan kommer som god två. Där sker redan nu inskolningen av fjärde generationen i Alexander Åmell.

Jodå. Den femte generationen Skaj står också på tur. Gärna generationsskifte men först en rejäl utbildning och bevisa sig på egna ben. Mikael Skaj är fortfarande ung i sinnet och har kvar klippet i steget och nästa generation måste först lära sig vad jobbet handlar om. Att driva antikhandel är att drivas av adrenalin. Där finns alla ingredienser: jakten i att finna objekten, historierna kring unika objekt, tillfredställelsen i att lyckas sälja rätt objekt till rätt köpare. Kan man tala om ett beroende?

Mikael Skaj tror det.

– Det handlar om att ha ett brinnande intresse och att man anpassar sig till tidsandan…

 Han gör en kort paus.

– …men det är klart att jag har ju inte anpassat mig fullt ut till samtiden. När det gäller Instagram och Facebook är jag till exempel helt borta och det är plattformar som vi inte är närvarande på alls idag men jag tänker att det måste få finnas en tydlig förbättringspotential för nästa generation när de väl ska ta över. Det handlar ju lite krasst om att intressera kunderna med objekt och tillfällen. Det är ju så auktionshusen arbetar. Titta hur de hela tiden mycket effektivt marknadsför sig. Det är annonser dag ut och dag in och alla med samma budskap: att de sålt något dyrt. Det enda viktiga för dem är att få in nya objekt. Det är så de överlever och då måste de locka med att det de nyss sålde och sålde dyrt.

Fynd?

Han beskriver verksamheten som vilandes på tre ben. Butiken är så klart viktig både som samlingsplats och marknadsföringspunkt. Men smakar det så kostar det och hyran är en miljon kronor om året. Lägg till champagnen på det. Däremot tjänar den in det som handelsplats och Mikael och parhästen tillika hustrun Louise Skaj har dokumenterad god smak och allt i butiken inklusive färgerna på väggarna är av bästa kvalité. Här är en miljö som andra handlare vill hänga upp sina objekt i. Skajs står för försäljningen och så delar de på vinsten. Sedan är det auktionerna som hårdbevakas för att göra fynd. Cirka 5000 objekt saluförs varje säsong till en mättad marknad.

– Jag kanske blir intresserad av 20 föremål per säsong och av dem köper jag kanske fem stycken.

Det tredje benet är att vara en förmedlande handel av konst och antikviteter. Ofta är det föremål som säljs och köps åter och som passerat någon generation av Skajs händer under årens lopp.

På en av väggarna hänger en Olle Olsson Hagalund till det facila priset av 545 000 kronor. Oklart hur prutmånen ser ut men skicket är det inget fel på. I samma rum en Leander Engström med titeln Baren från 1922. En Léger från OS i Paris 1924 är precis såld.

Fynd?

 Går det ens att göra det i en transparent och digital värld.

– Det blir svårare och svårare och kräver mer och mer tålamod vid de tre möjligheterna som en bra affär ofta visar sig på. Dessa är death, divorce och disaster och de är de stora inköpskanalerna. Disaster är den vanligaste av dessa i alla fall just nu.

Skurkarna

Men det är också en bransch där lycksökare försöker sig göra snabba pengar ohederligt.

– Jag hade en incident här som var rätt anmärkningsvärt. Ett par kommer oanmälda in direkt från gatan. Han såg ut som en bodybuilder och hon såg drogpåverkad ut. De ställer sig framför en Haupt-byrå och säger att de har en likadan som de ärvt. Oj, tänker jag. De är mycket ovanliga och värdefulla. En timme efter de gått hör polisen av sig och frågar om jag känner till något om liknande byrå. Det visar sig senare vara en känd finansman och köpt på Nordéns auktioner. Sedan har byrån stått på ett lager där det varit inbrott men familjen har inte märkt att den är borta. Polisen hade hittat den i samband med ett gripande men visste inte vem den tillhörde. Så allting kunde lösa sig till slut. Men det är relativt ovanligt med stöldgods trots allt.

 Mikael Skaj lever för missionen att blanda gamla ting med moderna. En inredningsstil som bitvis blivit ifrågasatt för att numera vara för mainstream. Som estet får han kämpa med att inte bli förälskad i de objekt han saluför.

– Ibland ger jag mig till föga och tar hem dem ett slag och njuter av dem några månader men jag tillåter mig aldrig att glömma att allting i livet bara är till låns och att mitt jobb är att hitta nästa person som ska njuta av föremålet ifråga.

Rokoko? Glöm det

Han utger sig inte för att vara en snobb och säger sig inte vara en samlare själv. Kanske går det emot institutionen han så framgångsrikt förvaltar i fjärde generationen, kanske det är av ren självbevarelsedrift?

– Mitt hem är en blandning av så mycket så därför kan jag inte ses som en samlare. Jag tycker det finns en risk att man blir en snobb i den här branschen men jag har nog lyckats balansera det på rätt sätt. Mycket av min konst är inte alltid den dyraste eller den finaste. Det är sådant som jag personligen njuter av och själv tycker är fint. Det har ingenting med ekonomiskt värde att göra.

 Hur trender kommer och går kan det vara hur det vill med. Men en sak som vi svenskar glömt bort att vara stolta över är porfyren, det menar Mikael Skaj bestämt. Ett exempel finns att finna bakom Rosendalsslott och fraktades hit från Älvdalen vid färdigställandet 1825. Den så kallade porfyrvasen är 2,67 meter hög, skålen är 3,59 meter i diameter och rymmer 3 000 liter. 

– Men ska vi prata om det som inte fungerar att sälja nu så är det rokoko-byråer och mörka möbler som inte har någon given marknad.

Årligen omsätter firman cirka 25 miljoner kronor och brukar kunna ha en vinst på cirka 2 miljoner kronor. När det nu börjar bli mässdags på Liljevalchs är en hoppfull prognos att sälja för 3 miljoner kronor och ett absolut sämsta scenario en halv miljon. Hur många flaskor champagne som väntas gå åt under dagarna är i skrivande stund okänt.

Dörrarna till Grand Antiques slår upp för särskilt inbjudna idag, onsdag 9 oktober, kl 14-20.