Debuten avgör – så överlever ett författarskap

En författare är bara så bra som sin senaste bok.

Talesättet kan många i kreativa yrken, ofta plågsamt, känna igen sig i. Kulturskapare måste ständigt bli bedömda och publicerade för att behålla en kvalitetsstämpel. Men vad säger forskningen om vad som särskiljer ett långvarigt författarskap från en litterär engångsframgång?

Mycket kokar ner till "Matteuseffekten", enligt sociologen och universitetslektorn Henrik Fürst vid Stockholms universitet. Effekten innebär att fördelar ackumuleras hos de som redan har framgång, medan de som saknar resurser också fortsättningsvis kommer att hamna på efterkälken. 

Majoriteten ger aldrig ut bok nummer två

I studien The Curse of the Difficult Second Book har Henrik Fürst studerat 1 479 romanförfattare som debuterat mellan 2001 och 2010 i Sverige. Åtta år efter debuten hade 57 procent fortfarande inte publicerat någon andra bok. Fürsts slutsats är att debutens framgångar på marknaden i form av recensioner, sålda exemplar och bokpriser är viktigare än bokens estetiska bidrag för att förutse utgivningen av en andra roman.

– När det kommer till litterära karriärer finns det stora fördelar med att bli utgiven av ett stort och etablerat förlag. Kopplat till det här är den statusordning som har etablerats mellan förlag, vilket i sin tur har med prestige från sådant som försäljningssiffror och recensioner att göra. Det påverkar i sin tur hur författare och förlagen förhåller sig till varandra.

Henrik Fürst säger att författare i regel först skickar sina manuskript till de mest prestigefyllda och största förlagen som Bonnier eller Norstedts. Och sen fortsätter man i nedstigande led. 

– Det innebär ju också att förlagen kan behålla sin position. De får första tjing på de allra bästa manusen, men de får också möjligheten att odla de mest lovande författarna på grund av deras ekonomiska muskler. Mindre förlag kanske bara får en chans. 

Allt i branschen är en chansning, understryker Fürst. Debutanter har på ett sätt en fördel: eftersom de saknar tidigare utgivning har förlagen inga försäljningssiffror eller recensioner att jämföra med när de fattar beslut. Att odla ett framgångsrikt författarskap sker i samverkan mellan förlag och författare. Men även efter en lyckad debut är det inte säkert att författaren har en andra bok i sig.

– Redan när förlagen bedömer ett första manuskript tar de med frågan ifall det finns en andra bok i författaren. Vägen till den första utgivningen kan vara väldigt lång. I Sverige är typåldern 32, medan medianåldern är 37. En förklaring till den relativt höga åldern är att många hinner gå igenom flera refuseringar och nå en större litterär mognad innan de blir utgivna. 

"Författarskap är ett liv i ständig osäkerhet" 

Om en författare lyckats publicera en debutbok så kommer man inför bok nummer två att ställas mot debuten. Då ställer sig förlag frågor som hur väl gick boken kommersiellt och litterärt? Hur väl debutboken presterat, säger Fürst, kan antingen stjälpa eller hjälpa ett författarskap.

– När man blir utgiven börjar klockan ticka igen. Att hålla ett författarskap levande innebär att man kontinuerligt behöver publicera sig. Och leva i ständig osäkerhet ifall det man skriver är bra eller inte.

Henrik Fürst kommer fram till att den viktigaste faktorn som förutsäger en andra bok och fortsatt litterär karriär är att hamna på en bästsäljarlista. Men om man kan få ett Nobelpris eller ej utan storförlag, fina recensioner och bästsäljarlistor i ryggen har han svårt att sia om. Vad som går att slå fast är att fenomenet där stora etablerade förlags författare får recensioner och blir placerade på bästsäljarlistor inte är isolerat till Sverige. 

– Tillsammans med en tysk forskare jämförde vi förlagsfälten i Sverige, Tyskland, Frankrike och USA. Vi kunde konstatera att förlagsstrukturerna är väldigt lika i länderna, trots dess olika storlekar.