Det kan sätta käppar i hjulet för Riksbanken

Det var den första dubbelsänkningen på ett decennium. Den väntas följas av flera, eftersom man fortsätter att säga att räntan kan komma att sänkas mer även i december och i början av 2025 – vilket också är förväntat.

Före inflationssiffran och först i räntebeskedskön

Vid det senaste räntebeskedet i september gjorde Riksbanken en ganska kraftig ändring i sin kommunikation och beslutet motiverades med den dåliga konjunkturen. Även denna gång är konjunkturen i fokus och kommunikationen om kommande räntesänkningar är densamma. Gårdagens möte var ett uppdateringsmöte, det betyder att Riksbanken inte ger någon ny prognos för räntebanan förrän i december.

Tajmingen på mötet kanske på ett sätt inte var helt optimal. Dagens besked med Norges bank kom en halvtimme efter (de lämnade räntan oförändrad på 4,5 procent) och Bank of England kommer senare i eftermiddag och Fed ikväll. Inget av dessa besked väntas bringa någon dramatik, Fed och BOE väntas sänka med 0,25. Betydelsen av detta kanske ändå är lite extra liten denna gång, då den svaga svenska datan hade troligen mer eller mindre cementerat beslutet som inprisats med hela 90 procents sannolikhet.

Mötet igår var också dagen före morgonens snabb-KPI där KPIF steg 1,5 procent i årstakt och KPIF exklusive energi steg 2,1 procent. Det var högre än väntat både när det gäller Riksbanken och den samlade prognosen, men på ett tryggt avstånd från målet på 2 procent.

Dagens KPI-siffra var därför knappast tillräckligt dramatisk för att det hade haft någon inverkan på beslutet. Det ska tilläggas att det heller inte fick den svenska kronan att röra på sig. Erik Thedéen sa på den efterföljande presskonferensen, som dagen till ära var i Falun, att KPI-siffran inte ändrar bilden av inflationen. Man har också under en senare tid fått bilden att Riksbanken ska fokusera mindre på enskilda siffror som kommer varje månad.

USA-valet skapar extra mycket osäkerhet

Förutom den svaga tyska ekonomin nämnde Erik Thedéen att USA-valet ökade osäkerheten framför allt på grund av handelshinder. Han sa också att ”osäkerheten är ovanligt stor”.

Det man däremot hann få med sig in i mötet var gårdagens valresultat i USA och den kronförsvagning mot dollarn som följde. Inte heller det lär ha påverkat bilden nämnvärt. Inflationen har kommit ned kring målet och ska den hållas där måste vi få en bättre konjunktur helt enkelt.

Riksbanken gav också besked om hur mycket statsobligationer Riksbanken ska äga framöver. Som högst var innehavet av samtliga sorters obligationer uppe i ett värde av nästan 1 000 miljarder kronor, en handel vars konsekvenser EFN skrivit om tidigare, men nu ska man låta obligationerna förfalla tills man når ett värde på 20 miljarder kronor. Riksbanken kommer framöver också enbart äga statsobligationer. Man kunde ana en viss självkritik eftersom man sa att de mindre obligationsköpen har och ytterligare kommer få de finansiella marknaderna att fungera bättre.

Riksbanken antyder att den samlade bedömningen bland prognosmakare är något optimistisk, eftersom man fortfarande ser få tecken på godare ekonomiska tider. Skulle vi få en 25-punktssänkning i december och sedan en till i början av 2025, vilket alltså är väntat, kan man hamna på en ”normalränta”, på 2,25 eller 2 procent, beroende på vem man frågar, senare i vår.

Det som kan sätta käppar i hjulet för Riksbanken framöver är en svagare krona, alltså det som redan efter USA-valet är en realitet, men också en större risk framöver när vi blir varse om dess följder inte minst för handelspolitiken. Men nu verkar Riksbanken fokusera benhårt på konjunkturen – och det är välkommet.