Det kan stoppa en ny räntesänkning: ”En knäckfråga”

På onsdagen lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 2 procent – vilket var enligt marknadens förväntningar. Detta kommer efter en sommar då inflationen har varit högre än Riksbanken förutspått, vilket man lyfter fram i pressmeddelandet.

Nästa räntebesked kommer den 23 september, då banken också presenterar en ny räntebana (prognos över hur man tror att styrräntan kommer att utvecklas).

– Ekonomin skriker efter en räntesänkning eller två, men man behöver invänta en normalmånad för inflationen för att säkerställa att den förhöjda inflationen beror på säsongsvariationer och inte något mer varaktigt, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

– De flesta, inklusive jag själv, tror att inflationen kommer att sjunka i höst. Tidigare tänkte jag att sänkningen skulle komma i september, men nu står det och väger mellan september och november.

Nästa inflationssiffra viktig

Inflationssiffran för augusti månad kommer i början av september – och blir särskild viktig för direktionen inför nästa möte.

– Det är delvis fortfarande en sommarsiffra så det kommer bero på hur de tolkar saker i det beskedet.

Den 26 augusti publiceras även det penningpolitiska protokollet, där det går att följa hur direktionens medlemmar resonerat inför dagens besked.

Vad kommer du att kika efter i protokollet?

– Jag kommer självklart att titta efter hur man diskuterade i direktionen. Om det fanns andra åsikter. Men jag gissar att de har varit eniga.

Knäckfrågan för Riksbanken

Sedan räntetoppen i maj 2024 – när styrräntan låg på 4 procent – har Riksbanken sänkt styrräntan med 2 procentenheter, motsvarande 200 punkter.

Man har sänkt mycket från toppen, men konjunkturen bedöms fortfarande som svag. Varför skulle ytterligare en eller två räntesänkningar hjälpa nu om det inte tagit fart trots alla räntesänkningar?

– Det är det som är frågan. Vid vilken nivå släpper det för hushållen, hur högt ligger puckeln för hushållen. Uppenbarligen har den inte kommit ännu så det är helt klart att man behöver sänka. Sedan är det om man behöver sänka en eller två grejer. Man vill ha lite handlingsutrymme utifall det skulle uppstå annat stök.

Alexandra Stråberg lyfter fram den amerikanska tillväxten, tullförhandlingarna och en potentiell eskalering av konflikterna i Mellanöstern som tre faktorer som skulle kunna få Riksbanken att inta en något mer hökaktig inställning under hösten.

– Händer det något reellt med ekonomin som det gjorde under pandemin, så går det inte att sänka styrräntan för att stimulera ekonomin om man har sänkt för mycket. Riksbanken vill nog gärna ha ett handlingsutrymme, men samtidigt gäller det att sänka tillräckligt för att få igång ekonomin. Det är knäckfrågan.