DNB Carnegie: Tillväxten tar fart – Riksbanken höjer räntan 2026
Efter en kort svacka i början av 2025 är Sveriges ekonomiska återhämtning nu stadigt på rätt spår, och med hjälp av penning- och finanspolitiska stimulanser väntas aktiviteten och resursutnyttjandet stärkas ytterligare under 2026.
Det skriver DNB Carnegie i sin nya konjunkturprognos.
Deras tidigare bedömning av utvecklingen i svensk ekonomi är i stort sett oförändrad. I augusti såg de avmattningen i början på 2025 som tillfällig, främst driven av en Trump-relaterad chock som tillfälligt paralyserade den ekonomiska aktiviteten.
Sedan dess har underliggande momentum visat sig vara ännu mer motståndskraftigt än förutsett och med hänsyn till reviderade data har banken höjt sina BNP-prognoser.
För 2025 höjs prognosen för BNP-tillväxten till 2,0 procent, från 1,3 procent i augusti, och för 2026 höjs den till 2,9 procent, från 2,3 procent. För 2027 spår de en BNP-tillväxt på 2,3 procent.
Under innevarande år får ekonomin stöd av ytterligare penningpolitisk och finanspolitisk stimulans, som får den inhemska efterfrågan att ta ordentlig fart.
Även om förbättringen i hushållens konsumtion ännu inte helt återspeglas i KI-barometern, där hushållen fortfarande är det enda segmentet som ligger under det historiska genomsnittet och står i skarp kontrast till exceptionellt starka siffror från detaljhandeln, finns det flera skäl att förvänta sig fortsatt gott momentum under 2026, enligt DNB Carnegie.
Flera drivkrafter bakom uppväxlingen
De noterar att räntekostnaderna har halverats, inflationen är betydligt lägre och skatter på inkomst, el och mat har sänkts, inklusive en halvering av matmomsen från april 2026.
”Tillsammans med högre löner kommer detta att ge en betydande skjuts till den reala disponibla inkomsten som fortsätter in i 2026”, skriver banken och tillägger att en fortsatt hög sparkvot hos de svenska hushållen pekar mot en ytterligare uppåtriktad konsumtionspotential.
Dessutom visar arbetsmarknaden tecken på att förbättras efter tre år med kraftigt stigande arbetslöshet. När ekonomin stärks väntas efterfrågan på arbetskraft öka ytterligare, och arbetslösheten sjunka till 8,4 procent i år och till 7,2 procent till 2029.
DNB Carnegie noterar vidare att offentliga och privata investeringar kommer att utgöra ett ankare för tillväxten under kommande år, med de offentliga främst drivna av en avsevärd militär uppbyggnad.
Och framöver förväntas en starkare efterfrågan från den europeiska marknaden, som står för cirka 75 procent av Sveriges totala export, kompensera för en potentiellt svagare export till USA. Samtidigt bör en starkare inhemsk efterfrågan driva på högre importvolymer. Sammantaget förväntas bidraget från nettoexporten avta under prognosperioden.
Tillväxtstöd utifrån – räntehöjningar rycker närmare
En annan sak som väntas ge stöd åt Sveriges tillväxt är starkare utsikter för USA:s och Europas ekonomier, eftersom de ekonomiska effekterna av tullar hittills har varit mindre allvarliga än initialt befarats.
"Med det sagt är den globala geopolitiska miljön skör, med intensifierad rivalitet mellan stormakter, och spelreglerna kan komma att förändras snabbt. Vi vidhåller vår långvariga uppfattning att dessa strukturella förändringar bidrar till måttligt men ihållande högre inflation", skriver chefekonom Ulf Andersson.
Banken håller dock fast vid sin uppfattning att globala strukturella, ekonomiska och geopolitiska skiften bidrar till måttligt men ihållande högre kärninflation strax under 2,5 procent, med undantag för 2026 då den tillfälligt sjunker kraftigt.
Mot denna bakgrund gör de bedömningen att Riksbanken börjar höja styrräntan i november 2026 till 2,00 procent, och når 2,50 procent under 2027, i linje med deras två tidigare konjunkturprognoser.
"Detta återspeglar vår förväntan att den svenska ekonomin då kommer att ha återgått till en balanserad position, med ett något positivt produktionsgap men en måttligt förhöjd underliggande inflation", skriver chefekonomen.