ECB-toppens varning: Första tecknen på stagflation syns redan nu
Euroområdet visar ”de första tecknen” på stagflation till följd av Iran-kriget och stigande energipriser.
Det sade ECB-ledamoten Olli Rehn, på onsdagen, enligt Bloomberg News.
”De första signalerna syntes redan i statistiken, när tillväxten i euroområdet under första kvartalet bara var svagt positiv samtidigt som inflationen accelererade till 3 procent”, sade den finländske centralbankschefen i ett tal.
Rehn betonade samtidigt att den nuvarande energichocken ”inte är lika stor” som prisuppgången 2022, men konstaterade att utvecklingen har fört ekonomin längre bort från ECB:s huvudscenario och närmare ett ”mindre gynnsamt scenario, åtminstone när det gäller oljepriserna”.
Trots att inflationen ligger över ECB:s inflationsmål på 2 procent har centralbanken hittills avstått från nya räntehöjningar. Beslutsfattarna vill invänta mer information om hur konflikten påverkar priserna i ekonomin i stort.
Även Bulgariens centralbankschef Dimitar Radev pekade på riskerna från energimarknaden.
”I dag ser vi återigen en extern prischock kopplad till geopolitiska spänningar och energimarknadens volatilitet”, sade Radev.
Rehn framhöll att utvecklingen i hög grad avgörs av krigets styrka och varaktighet samt eventuella spridningseffekter. Han sade dock att det ännu inte finns några tecken på att inflationsförväntningarna har tappat förankringen och beskrev löneutvecklingen som ”betryggande”.
ECB-toppar varnar för nya priseffekter
Sloveniens centralbankschef Primoz Dolenc instämde i att svängningarna på energimarknaden hittills haft begränsad påverkan på ekonomin, men varnade för att hushållens inflationsförväntningar kan börja stiga.
”De bredare effekterna av dagens situation kan visa sig senare, eftersom riskerna för högre energi- och råvarupriser gradvis kan överföras till högre priser på varor och tjänster”, sade Dolenc.
ECB-rådsledamoten, Madis Muller, tonade samtidigt ned risken för stagflation, men underströk att en snabb lösning på konflikten kring Iran är avgörande för att undvika en åtstramning av penningpolitiken.
”Det skulle krävas en mycket snabb och positiv lösning i Hormuzsundet och Mellanöstern för att energipriserna tydligt och varaktigt ska börja falla igen”, sade han.
Enligt Muller innebär dagens energipriser sannolikt långsammare återhämtning och svagare tillväxt, men han menar att euroområdet ännu inte befinner sig i stagflation.