Effekten: Milstolpar och marknadsreaktioner

S&P 500 levererade den största enskilda uppgången sedan krisåret 2008 under onsdagen med ett lyft på 9,5 procent. Nedgången för året krympte därmed från 15,1 till 7 procent.

Nasdaq drog samtidigt iväg med 12,2 procent när 99 av 100 bolag landade på plus – den största uppgången sedan januari 2001.

Dow Jones uppgång på 7,9 procent är den största sedan pandemiåret 2020.

Handelsvolymerna nådde samtidigt den högsta nivån på 18 år efter att 30 miljarder aktier bytt ägare. Börsen som helhet levererade enligt CNBC den tredje största enskilda uppgången sedan andra världskrigets slut.

Den amerikanska 10-åringen inledde dagen på 4,49 procent och avslutade den, efter vändningen om tullar, på 4,32 procent. Den hade dessförinnan stigit i den hastigaste takten sedan finanskrisen 2008–2009, vilket gav upphov till spekulationer om att Kina säljer av sina innehav för att sätta press på USA i den pågående handelskonflikten. Ränteskillnaden mellan statsobligationer med 2- och 10-årlig löptid krympte inom loppet av minuter med knappa 21 procent.

Samtidigt såldes kommunala obligationer under onsdagen av i rasande fart under onsdagen, som innan tullbesluten hann bli den värsta på 31 år.
– När man ser stigande räntor och en valuta som försvagas är det historiskt något man ser i ekonomier i tredje världen. Kanske är det en tillfällighet, även om jag inte tror det, sa investeraren Peter Boockvar till CNBC om läget på obligationsmarknaden innan Vita huset vände om tullarna.

På onsdagsmorgonen hade priset på WTI-olja gått från 70,43 till 57,86 dollar per fat sedan tullbeskeden den 2 april.

Efter beskedet om tullpaus rusade det med dryga 7 procent och landade på onsdagskvällen på 62,11 per fat – ett prisfall på knappt 12 procent under den gångna veckan.

Den amerikanska storbanken Goldman Sachs utsikter förändrades kraftigt efter beskedet om de pausade tullarna och meddelade enligt Financial Times att man ser en recession som betydligt mindre trolig.

Strax innan kl. 19.00 på onsdagskvällen hade bankens analytiker höjt sannolikheten för en recession under de kommande 12 månaderna till 65 procent.

Strax efter kl. 20.00 var sannolikheten nedskruvad till 45 procent med en BNP-tillväxt på 0,5 procent i USA.

Volatilitetsindexet Vix föll efter Donald Trumps nya tullbesked med dryga 25 procent – den största nedgången någonsin under en och samma dag. Det så kallade "skräckindexet" föll från den högsta nivån någonsin med börsraset i mars 2020 som undantag.

Den svenska kronan stärktes gentemot dollarn som gick från att kosta 10,07 SEK på onsdagsmorgonen till 9,95 SEK efter tullbeskedet.

Kinas yuan har sedan slutet av mars tappat knappt 3 procent av sitt värde gentemot dollarn. Med Kina undantaget från tullpausen uteblev kraftiga valutareaktioner.

Även gentemot euron förblev dollarns värde relativt oförändrat.