Teorin: Kina hämnas mot USA – genom långräntan
De amerikanska långräntorna rusar och flera teorier har lyfts fram.
Nu spekuleras det i att det kan vara en hämnd från Kina – eller något ännu värre.
– Om det är Kina som säljer i protest är det illa. Men om det är marknaden i stort som inte längre ser amerikanska tillgångar som säkra – då har vi ett riktigt stort problem, säger Folksams chefsekonom Marcus Svedberg i EFN Direkt.
Försäljningen av amerikanska statsobligationer har ökat kraftigt de senaste dagarna. Natten till i dag rusade räntan på tioåringen på ett sätt som får experter att höja på ögonbrynen.
– Det är historiskt stora rörelser på väldigt kort tid. Någon säljer det som annars anses vara det säkraste som finns – det tyder på oro eller ett allmänt missnöje med USA och den amerikanska ekonomiska politiken. Det är ju många som sagt att det här handelskriget är helt onödigt och kontraproduktivt, säger Svedberg i sändningen.
Enligt Folksams chefsekonom är det inte omöjligt att det är Kina som trappar upp handelskriget genom att dumpa amerikanska statsobligationer. Landet äger cirka 800 miljarder dollar, motsvarande 2–3 procent, i amerikansk statsskuld – inte en dominerande andel, men tillräckligt stor för att påverka.
– Det skulle kunna vara ett sätt att slå tillbaka utan att använda tullar. Men samtidigt: om det inte är Kina, om det i stället är marknaden i stort som säljer – då är det ännu värre. Då kan det handla om att investerare har tappat förtroendet för USA och den amerikanska ekonomiska politiken, säger Svedberg.
”Då påverkar det snabbt marknaden”
Och just det skiftet – från rädsla för lågkonjunktur till oro för inflation och underskott – speglas i räntorna, som nu stiger snabbt i stället för att falla.
– Är man skyldig resten av världen 122 procent av BNP måste man betala. Det blir dyrare, och det märks. Den amerikanska administrationen vill sänka skatter och samtidigt lägga skattebördan på resten av världen. Ekonomer vet att det inte går ihop, men det är en viktig drivkraft bakom politiken, säger Svedberg och fortsätter:
– Statsskulden blir dyrare i dag. Den ägs till ungefär 20–25 procent av utlänningar. Får vi en situation där stora aktörer börjar sälja – då påverkar det snabbt marknaden.
”En självpåtagen kris”
Trots det allvarliga läget tror Marcus Svedberg inte på något worst case-scenario.
– Det här är en självpåtagen kris som den amerikanska administrationen har dragit på sig. Till skillnad från pandemin, där vi inte visste vad som var orsaken eller hur man skulle lösa det, så vet vi det nu: man tar bort handelstullarna. Jag tror att obligationsmarknaden kommer att vara den disciplinerande faktorn i det här.
Han varnar dock för långsiktiga konsekvenser.
– Amerikanska tillgångar riskerar att förlora lite av sin särställning. Jag tror inte att dollarn kommer att ersättas på tronen av någon annan valuta, men deras särställning kommer ner litegrann.
Svedberg ser inte säljtrycket som ett enskilt utbrott, utan som en rörelse som kan få spridning.
– Det är inte bara vi som sitter och spekulerar kring det här den här morgonen. Det kan få självförstärkande effekter. Andra känner att de måste minska risken och börjar sälja. Det är människor som handlar, inte maskiner. Då kan det här snabbt växa till något mycket större. Om investerare dessutom börjar sälja andra tillgångar för att täcka upp för sina ränteförluster, ja då blir effekten ännu mer explosiv.