EFN avslöjar: Spelet bakom BRA:s rekonstruktion – så pressades Skatteverket att vika sig

Den norska finansmannen Per G. Braathen äger 81 procent av aktierna i problemtyngda BRA. Bolaget har sedan 2025 uteslutande agerat underleverantör till SAS och trafikerat en stor del av flygjättens inrikeslinjer.

Under hösten hamnade BRA i en akut kris när ägaren Per G. Braathens charterbolag gick i konkurs, vilket drabbade hela koncernen. För BRA:s del innebar detta en tredje rekonstruktion på fem år, något som är unikt i svensk affärshistoria. I mitten av april meddelades att rekonstruktionen var i hamn efter att tingsrätten i Solna godkänt rekonstruktörens förslag som innebar att 95 procent av skulderna avskrevs. Avgörande blev att Skatteverket inte överklagade till hovrätten.

Enligt flera källor med god insyn som EFN har talat med var det långt ifrån självklart att Skatteverket inte skulle gå vidare med målet. Tvärtom arbetade flera av myndighetens jurister med stöd av den egna rättsavdelningen under lång tid med ett överklagande. BRA å sin sida ville nå ett snabbt avgörande utan överklaganden och argumenterade utifrån att en konkurs annars inte kunde uteslutas.

Skatteverket gav upp – trots goda möjligheter att vinna

EFN erfar att åtskilliga involverade tjänstemän ansåg att Skatteverkets möjligheter att vinna var goda. Rekonstruktionsförslaget betraktades som skakigt, mycket på grund av att ledningen som misslyckats två gånger i princip var densamma som tidigare. Att hota med konkurs under prövningens gång ingav inte heller förtroende.

Men tjänstemännen blev överkörda. Vid flera möten med Skatteverkets högsta ledning, däribland rättschefen, framfördes att en överklagan till hovrätten inte var önskvärd, trots att myndighetens jurister har möjlighet att fatta sådana beslut självständigt. Enligt uppgift kontaktade en hög företrädare för näringslivet en statssekreterare som i sin tur hörde av sig till verksledningen för att understryka hur viktigt det var att Skatteverket inte ställde till problem för BRA.

Därpå kom beskedet att generaldirektör Katrin Westling Palm, som för en månad sedan petades som generaldirektör innan hennes förordnande löpt ut, bestämt att Skatteverket inte skulle överklaga rekonstruktionsplanen. Men något myndighetsbeslut formulerades inte. I stället skrevs tjänsteanteckningar som diariefördes på sedvanligt sätt.

”Då flög topplocket på många”

EFN:s källor berättar om hur uppgifter om det kontroversiella agerandet nådde media som först utan framgång begärde ut anteckningarna. Därefter hörde de högsta cheferna av sig till enskilda tjänstemän och betonade att de inte ville kontaktas av journalister. Sedan instruerades anställda om att justera anteckningarna så att de faktiska omständigheterna inte skulle gå att utläsa – något som de vidtalade vägrade.

– Och då flög topplocket på många. Det kan handla om tjänstefel, något som är extra allvarligt då offentliga handlingar redan har begärts ut. Något du kan få sparken för. Ingen gick naturligtvis med på att göra det. Men även innan dess var ilskan stor hos många anställda. Allt är spritt i en stor krets av kollegor på flera avdelningar, berättar en av EFN:s källor.

Under de komplicerade juridiska turerna i samband med rekonstruktionen hanterades förutom övriga skulder frågan om BRA:s 56 000 utsläppsrättigheter som innebar att bolaget hade en skuld till Naturvårdsverket på cirka 50 miljoner. Därutöver hade en sanktionsavgift på 83 miljoner tillkommit då företaget inte hade rapporterat in tidigare års flygningar i tid.

Vid denna typ av så kallade A-mål är Skatteverket borgenär åt staten, i det här fallet Naturvårdsverket. EFN erfar att det uteblivna överklagandet har lett till stor irritation också på Naturvårdsverket – där man har varit tydlig med att mål om de politiskt laddade utsläppsrätterna bör prövas i högre instanser.

Skatteverket: Därför är det inte diariefört

Skatteverkets ansvariga håller inte med om att det har skett politiska påtryckningar i samband med rekonstruktionen av BRA. Men för EFN berättar Erik Lundh, enhetschef på Skatteverkets borgenärsenhet, att uppgifterna inte kommer som en nyhet för honom.

 – Jag kan inte gå in på enskilda ärenden och de diskussioner som förekommit. Vi fattade ett myndighetsbeslut att inte överklaga. Det är inte diariefört eftersom det handlar om att inte göra något, vi fattar inte formella beslut om att inte överklaga. Därför finns det heller inget diariefört beslut, säger Erik Lundh.

– Vi har efter att vi analyserat beslutet från tingsrätten kommit fram till att vi inte väljer möjligheten att överklaga den fastställda rekonstruktionsplanen. 

BRA hade en skuld på över 100 miljoner till Naturvårdsverket med anledning av utsläppsrätter. Enligt våra uppgifter finns det ett stort missnöje på myndigheten på grund av att ni inte överklagade. Stämmer det?

– Jag kan inte kommentera det, det är inget som framförts direkt till mig.

Flera uppgiftslämnare har berättat om det politiska trycket för att genomföra rekonstruktionen enligt förslaget. Är det verkligen ingenting som du känner till något om?

– Det säger jag inte. Jag har fått det till mig från annan media också, så jag känner till att frågan är uppe på bordet. Här vill jag vara tydlig med att det inte framförts några synpunkter på Skatteverkets hantering av ärendet. Det har inte heller framförts några önskemål om att Skatteverket ska agera i någon särskild riktning, säger Erik Lundh.