
– Det har varit ett mångfasetterat år, men på ett sätt har det egentligen bara handlat om att jag skulle vinna över den magsäckscancer som jag fick förra året, säger han.
Han har gått igenom två cellgiftsbehandlingar, fått magsäcken bortopererad och gått ner 45 kilo. Ändå står han där i dörröppningen och tar emot som han brukar göra när EFN kommer på sitt årliga höstbesök. Alla vårdåtgärder har lyckligtvis gett resultat och i dag finns ingen cancer kvar i kroppen. Märkt av sjukdomen är han, men humöret är på topp som vanligt.
– Jag mår bra. Jag är lite trött och jag är otroligt mycket klenare. Förr gjorde jag femmor (fem repetitioner, reds. anm.) på 140 kilo i marklyft, nu gör jag femmor på 60 kilo. Så jag har lite att träna i kapp. Men det är bra, säger han.
Det är trettonde gången som EFN besöker Björn Wallin. Syftet har varit att följa hur allt från väder och priser till politiska beslut och omvärldshändelser påverkar verksamheten just här, på Hånsta gård. Tv-inslagen som blivit resultatet brukar tillhöra de mest sedda på EFN respektive år. Vid förra årets besök kunde han berätta att han precis bärgat en rekordskörd men att höga priser på insatsvaror och låga priser på spannmål ändå raderade ut vinsten. En situation han delade med många andra spannmålsodlare. Då kunde ingen ana att han kort senare skulle ställas inför en utmaning av en helt annan magnitud.

Det började med att 15 kilo bara försvann från kroppen utan någon rimlig förklaring. Undersökningar följde och snart stod det klart att det handlade om allvarlig sjukdom i form av magsäckscancer. Det blev cellgiftsbehandlingar och operation och ytterligare 30 kilo rasade av.
Familj och vänner har stöttat och hjälpt till, berättar han, inte minst frun Malin och sonen Malte. Själv har han försökt ta vara på tiden.
– Malte sade så här: ”Farsan varför är du så hetsig?” Då sa jag att jag har ju döden flåsande i nacken så jag måste få saker gjorda, det måste hända grejer. Så vi har ju gjort mer än på länge.
– Vi var på fotboll i går och såg Hammarby spöa Sirius och vi ska på bandy i morgon och se Sirius vinna över Vänersborg.
Återgång till det normala
Med ett dramatiskt och på många sätt oerhört tufft år bakom sig börjar fokus alltmer återgå till de ”vanliga” utmaningarna. Det vill säga de som hör lantbruket till. 2026 års skörd blev inte lika bra som 2025 års men det var heller inte väntat eftersom fjolåret var en rekordskörd. Med tanke på att en stor del av höstsådden utvintrade (frös sönder) kunde det ha slutat sämre. Men vårsådden blev en succé och slutresultatet klart godkänt. Då är det värre att gödsel blivit ännu dyrare och att dieselpriset också är på väg uppåt. Samtidigt som spannmålspriserna också stigit men inte alls i samma takt. Delar av förra årets globala rekordskörd ligger kvar i lager runt om i världen och bromsar de prisökningar som annars borde bli följden av prisökningarna på insatsvaror.

Björn Wallin har valt att vänta med att sälja delar av årets skörd med förhoppning om att priserna ska stiga.
– Vi har torkat och lagrat in ungefär 1 800 ton och det har ju varit flera år här då vi inte har lagrat in nånting. Men det känns än så länge som att det var helt rätt för priserna har gått upp rejält sedan skörd, säger han.
Strategin framåt är att vänta in ytterligare prisökningar, som han räknar med kommer.
– Ja, det måste ju bli så. Annars skiter ju folk i att odla. Det måste finnas någon relation mellan framför allt handelsgödselpriser och spannmålspriser, de måste hålla varandra i handen på något vis, för annars kommer det inte att funka.
Att vara lantbrukare är till viss del att vara gambler. Valet att hålla på en stor del av skörden ser hittills ut att ha varit lyckat. Han har också valt att så en rejäl höstsådd, trots att stora delar av förra årets höstsådd utvintrade.
– Vi chansar på att det överlever den här gången.
Röda siffror undviks
Nästa beslut handlar om när gödsel till nästa år ska köpas in. Än har han inte köpt något över huvud taget.
– Där får man ju försöka göra något slags back-to-back-affär där jag köper gödning till ett visst pris och sedan säljer spannmål till ett pris som gör att det går ihop sig.
Över en knäckemacka och en kopp kaffe vid köksbordet gör han en kalkyl:
– Om vi tittar på NS 27-4 som är det vanligaste kvävegödselmedlet så kostar det knappa 5,50 kronor kilot. Jag behöver 240 ton och då blir det 1 320 000 kronor. Om man försiktigt räknar att man får 6 ton vete per hektar så vill jag nog ha 2,50 kronor för vetet. Då harmonierar det, säger han.
Där ligger inte vetepriserna i dag, avräkningspriset för svenska odlare rör sig runt 2 kronor, men förhoppningen är att vetet ska fortsätta stiga och att gödningen ska vända nedåt.
Verksamheten på Hånsta gård omsätter runt 7–8 miljoner kronor per år och trots de senaste årens alla utmaningar för spannmålsodlarna har röda siffror undvikits. Ingemar Stenmark ska ha sagt att ”ju mer jag tränar, desto mer tur har jag” och kanske gäller samma för Björn Wallin. Med över 30 år i yrket är det lättare att ha tur. Utöver erfarenheten som nyckel till framgång finns kanske också något mer svårdefinierbart som handlar om vad yrket och arbetet faktiskt betyder. På frågan om vad han hoppas på av året som kommer handlar svaret inte om hans egen hälsa:
– En riktigt bra början vore ju att höstvetet överlever och klarar vintern.
Hånsta Gård AB
Verksamhet: Lantbruk, entreprenadverksamhet
Omsättning: 7,0 miljoner kronor
Resultat före skatt: – 96 000 kronor
Antal hektar: Cirka 600
Odlar kommande säsong (hektar): Höstvete 270, höstraps 65, åkerböna 60, råg 35, rödklöverfrö 30, rödsvingel 30, vårvete 30




