EFN:s expert: Ny chock i amerikanska räntethrillern
EFN:s makroexpert Joakim Rönning om vad som hände – och nästa akt i dramat.

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Varför rusar de amerikanska räntorna?
Gårdagens rörelse, som var den starkaste sedan Trump utlöste sitt tullinferno i april förra året, inleddes av att oljepriserna tog ett steg uppåt när en fredstrevare från Vita huset avfärdades av Iran. Därefter blev den stora katalysatorn amerikanska inköpschefsindex som publicerades under eftermiddagen, som visade att näringslivet fortsätter stå emot höga räntor mer än väl. Nu är marknadens huvudscenario att Federal Reserve höjer styrräntan igen redan den 28 oktober. Under onsdagskvällen kom också ytterligare ett ryck uppåt, när en auktion av femåriga statsobligationer värda 70 miljarder dollar möttes av svag efterfrågan. Auktionsräntan var den högsta på 20 år, och det är jobbigt givet den rekordhöga amerikanska statsskulden.
Hur hänger auktionerna ihop med rörelser i marknadsräntor?
Genom att USA:s statsskuld kontinuerligt måste refinansieras via obligationsmarknaden, som vid svag efterfrågan medför att räntan måste pressas högre för att locka in folk att låna ut till staten. Gamla lån som förfaller återbetalas ju inte ur något välfyllt kassavalv utan finansieras genom att nya lån tas upp via dessa obligationsauktioner, och nu sker det med betydligt dyrare upplåning givet de höga räntorna. Nu driver det här successivt upp statens ränteutgifter och riskerar att förvärra budgetunderskottet ytterligare i en självförstärkande ond spiral.
Vad kan Trumpadministrationen göra för att förhindra det?
Den snabbaste lättnaden vore om man fick slut på Irankriget, och kunde ge inflationslättnad via lägre energipriser, men där går det trögt. Ett större grepp för att minska budgetunderskott vore också ett sätt, men det är politiskt extremt osannolikt. När det kommer till vad man kan göra direkt i obligationsmarknaden har finansminister Scott Bessent sagt sig försöka förbättra förhållandena på obligationsmarknaden genom den senaste tidens utökade återköp av långa statspapper, vilket är kontroversiellt och har kritiserats för att vara ett försök att manipulera marknadsräntorna. När vi nu ser att ekonomin fortsätter gasa får Federal Reserve dock nya argument för att fortsätta strama åt samtidigt som finansdepartementet behöver locka investerare att finansiera en växande skuld, så läget blir alltmer svårhanterligt för Bessent.

Wall Street är samtidigt nära indexrekord… Varför dyker inte börsen på ränteuppgången så som den brukar?
Därför att samma ekonomiska styrka som håller inflationstrycket och räntorna uppe också driver förväntningarna på fortsatt vinsttillväxt. Särskilt inom tekniksektorn, där helt brutala AI-investeringar driver på optimismen ytterligare. Sammantaget har växande intäkter gjort att företagen hittills kunnat kompensera för högre finansieringskostnader, men ju högre räntorna stiger, desto mer måste företagens vinster växa för att motivera rekordnivåerna. Så länge vinsterna fortsätter överraska positivt kan börsen leva med höga räntor, men om räntorna skulle börja stiga snabbare än vinstförväntningarna så blir det svårare att försvara aktiekurserna. Det är ett drama.
Vad blir avgörande för räntorna i närtid?
Det kommer nya prövningar den här veckan och nästa. Under torsdagen ska USA sälja sjuåriga statsobligationer för 44 miljarder dollar. Det är vanligtvis ingen jättegrej, men efter onsdagens svaga auktion blir det här naturligtvis intressant. Sen kommer nästa riktigt stora schemalagda tilldragelse nästa onsdag, den 30 september, när Feds föredragna inflationsmått PCE publiceras. Två dagar senare kommer också september månads amerikanska sysselsättningsrapport. Det är drygt en månad kvar till nästa räntebesked så det här avgörs inte rakt av om data fortsätter peka åt fel håll den här och nästa vecka, men om allt fortsätter i nuvarande riktning så blir det nog svårt att se annat än ytterligare styrräntehöjning.


