EFN:s makroreporter: Största hoten – då kan avtalet spricka

Hur säkert är att denna uppgörelse går lås?

Det är ett 60-dagars förhandlingsfönster som nu öppnas och sannolikheten för någon form av avtal ökar i takt med att krigsviljan stagnerar och den diplomatiska upptiningen mellan USA och Iran fortsätter. Hur stark en sådan uppgörelse väl blir är dock osäkert. USA har inte lyckats välta regimen i Iran, vilket var en målsättning, och nu måste man hitta en utväg och rädda ansiktet. Samtidigt finns det ett flertal risker som kan spräcka alla försök att få fred och en tillräckligt trovärdig ordning för att trafiken genom Hormuzsundet ska normaliseras.

Vad kan göra att det spricker?

Det finns riskfaktorer på vardera sida av förhandlingarna.
Israel har uttryckt kritik mot att kärnvapenfrågan inte är löst i avtalsutkastet. Irans anrikning av uran ska förhandlas vidare. Det gäller även stödet till de allierade grupper som Israel strider mot i regionen. Israel har hittills svarat genom att bibehålla trycket mot Iran via strider mot Hizbollah i Libanon.
Om de nämnda frågorna inte blir lösta så kan avtalet således falla, eftersom utkastet också inkluderar att alla pågående strider i regionen ska upphöra – inklusive Israels angrepp mot Hizbollah.
Den andra riskfaktorn är ett alltmer hårdnackat islamiskt revolutionsgarde i Iran (IRGC), som när regeringen i Teheran varit pressad under bombkampanjen ansamlat mer makt och decentraliserat regimens beslutsfattande.
De hårdföra krafterna i Iran driver fortfarande linjen att USA ska besegras. Frågan är om gardet anser att målsättningen nu är uppfylld, eller om man betraktar det avtal regeringen vill förhandla fram som en kapitulation.

Vem får kontrollen över Hormuzsundet?

Ingen. Under förhandlingarna ska blockader hävas för att kommersiell sjöfart ska möjliggöras. Om ett avtal nås är det inte heller fråga om att någon explicit ska få kontrollen över Hormuzsundet. Irans möjlighet att använda sundet som påtryckningsmedel ska dock begränsas i utbyte mot att USA backar från blockaden. Det kan alltså bli en ny normal där ett fritt Hormuzsund är inskrivet i en politisk uppgörelse, till skillnad från tidigare då fri passage bara var den normala ordningen.

Vad blir intressantast att följa de närmaste dagarna?

Om USA lyckas få Israel att gå med på ett avtal som det hittills uttryckts djupt missnöje med. Det amerikanska löftet om långsiktigt upprätthållande av Israels säkerhet skulle kunna bli ett spelkort. Tonen mellan länderna har redan förändrats märkbart och på senare tid har president Trump sagt sig vara rasande på premiärminister Netanyahu.

Vad händer efter 60 dagar?

Det är det ingen som vet. Antingen når parterna en överenskommelse i tid, eller så anser man sig vara tillräckligt nära för att förlänga förhandlingarna. Ett tredje alternativ är att allt faller och kriget fortsätter i någon form. Hotelser om återupptagen bombning har länge varit en del av Trumps förhandlingstaktik för att försöka få Iran att gå med på ett avtal.

Varför kommer de överens nu efter flera månaders konflikt?

Kriget har antagligen blivit en för stor belastning för de båda huvudparterna, USA och Iran. Det gäller både ekonomiskt och politiskt. Under hösten kommer inrikespolitiken ta överhanden i USA, när landet går mot mellanårsval, och då lämpar det sig om Trump kan utropa seger mot Iran mot slutet av sommaren.
För Iran är kriget mycket kostsamt ekonomiskt och USA har lockat in Iran med löfte om sanktionslättnad och frihet att sälja olja på världsmarknaden, vilket ger visst andrum.