Efter Fortums megaaffär – koppar är techjättarnas nästa mål

Tremånadersterminen för koppar på London Metal Exchange rekylerar ned efter att tidigare under torsdagen ha varit uppe på nya rekordnoteringen 14 875 dollar per ton. 

Detta efter att nyhetsbyrån Reuters rapporterat att Vita husets plan för koppartullar har kört fast.

Oro för att den amerikanska administrationen ska införa tullar på koppar har lett till att aktörer i landet hamstrat koppar det senaste året, vilket – tillsammans med produktionsbortfall och starka underliggande efterfrågetrender – drivit upp kopparpriset.

Redan i mitten av augusti varnade mäklarfirman Arctics råvaruanalytiker Christian Kopfer, i en intervju med EFN, att det fanns en hög risk för en rekyl i kopparpriset när ett beslut om tullar väl kommer.

– Marknaden tar delvis höjd för att det är en uppblåst situation. När det väl kommer ett beslut om tullar så blir den här kopparn som man har byggt upp i lager i USA plötsligt tillgänglig, sa han då.

Rusat 44 procent på ett år

Men trots torsdagens rekyl har kopparpriset rusat 44 procent på ett år. Flera experter pekar på att mycket talar för att rekylen blir kortsiktig.

– Jag tror inte att det här kommer att få någon substantiell effekt på marknaden någon längre tid. Jag är fortfarande jättebullish koppar på kort, medellång och lång sikt, men det är klart att det kommer att komma rekyler, säger Lars Henriksson på råvarufonden Centaur och fortsätter:

– Det som är hysteriskt intressant och som man ska hålla ögonen på är att vi går genom en huggsexa om att säkra tillgången på kritiska råmaterial och energi för framtiden.

Lars Henriksson pekar på onsdagens stora nyhet där den finska energijätten Fortum säkrade ett jättekontrakt med teknikjätten Google. Fortumaktien rusade efter att Google tecknat ett elköpsavtal på 22 år för motsvarande halva kärnkraftverket Loviisa på priser långt över nuvarande spotpriser.

”Kommer gå åt mycket koppar i AI-branschen”

Råvaruexperten menar att det också finns en stor efterfrågan för att säkra det långsiktiga behovet av koppar.

– Det är påtagligt att AI-branschen i USA just nu sitter och tittar på vilka tillgångar de måste säkra för att inte hamna i problem. Det gäller el, men koppar finns definitivt på den listan. Det kommer att gå åt mycket koppar i AI-branschen, säger han och fortsätter:

– Jag tror att vi kommer att ha en kopparhunger som är svårmättad under överskådlig framtid. 

Men Lars Henriksson tror inte att det bara är amerikanska techjättar som vill säkra sin tillgång på koppar. Han pekar på att franska staten i somras blev storägare i det svenska kopparprojektet Viscaria. Detta när fonden Critical Metals Fund – där franska staten bidrar med hälften av kapitalet – deltog i en nyemission på 1,7 miljarder kronor. Ett annat exempel är att den amerikanska regeringen har startat Project Vault som ska investera i kritiska råvaror för att säkra tillgången för industrin.

– Koppar kommer att vara en av de råvaror som olika länder kommer att tycka att det är viktigt att säkra sin framtida försörjning av, säger Lars Henriksson.

Lars Henriksson tes går i linje med uttalanden från den kanadensiske råvaruentreprenören Robert Friedland, som bland annat är ordförande för Ivanhoe Mines. I dagarna pekade han på ett stort intresse från stater och amerikanska techjättar för ett av bolagets kopparprojekt i Kongo. 

”Vi för ständigt diskussioner med statliga investeringsfonder och stora gruvbolag. Och nu, på senare tid, är hyperscalers i Silicon Valley mycket oroade över var de ska få metallen ifrån. Vi ser ett okonventionellt intresse för gruvnäringen som jag aldrig tidigare har sett under mina 45 år i branschen”, sa han till nyhetsbyrån Bloomberg.

Robert Friedland nämnde inga företag med namn men med hyperscalers menas i allmänhet bolag som Amazon, Microsoft och Google. Han uppgav att samtalen både rörde att teckna långsiktiga avtal och finansiera gruvprojekt.

”En sentimentsboost”

SB1 Markets råvaruanalytiker Johannes Grunselius pekar på Robert Friedlands uttalande som positivt för sentimentet i sektorn.

– Skulle det bli avtal mellan techjättar och gruvföretag i Kongo så skulle det onekligen vara positivt för hur man ser på koppar framgent. Det kommer att vara en sentimentboozt, säger han.

Johannes Grunselius pekar dock på hög risk för fortsatta rekyler på kort sikt, men att det långsiktigt finns stöd för ett högre kopparpris. Risken för rekyler grundar sig på oron för USA-tullar i kombination stora produktionsbortfall i framför allt Chile, där till exempel Stockholmsnoterade Lundin Mining har fått sänka sina prognoser på grund av vinterstormar. 

– Om volymerna återhämtar sig snabbt och oron för USA-tullar försvinner så finns en stor risk för sell off. Men bortom det här året och bortom 2027 är det en extremt stark obalans i utbud och efterfrågan, säger han.

Detta tack vare att efterfrågan på koppar väntas öka i takt med elektrifieringen och AI-boomen.

– Det är rimligt att kopparefterfrågan stiger med 3 procent per år och det verkar helt omöjligt för kopparindustrin att hänga med i den efterfrågeutvecklingen, säger han.

Lundin Mining och Boliden backar 5,7 procent respektive 4,4 procent på torsdagen.