Efter lättnaderna – nu kan räntorna bli lägre

Det var i slutet av förra veckan som Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman öppnade upp för att Finansinspektionen kan bli av med ansvaret för stabilitetsåtgärder som amorteringskrav och bolånetak.

I Sverige är det fyra aktörer som är ansvariga för den finansiella stabiliteten: regeringen, Riksgälden, Finansinspektionen och Riksbanken. Enligt SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist lutar det åt att Riksbanken kan få ta över ansvaret, något han ser som något positivt.

– När Wykman säger att frågan bör ställas om vem som ska ansvaret för makrotillsynen så har jag väldigt svårt att se att den ska hamna hos Riksgälden och jag tycker inte heller att den ska hamna hos våra politiker eftersom det krävs en långsiktighet i såna här frågor, säger Bergqvist och fortsätter:

– Det verkar med andra ord som att Riksbanken, när olika instanser får möjlighet att reagera på Wykmans idéer, kan vara kan vara på väg att få ansvaret för den här typen av åtgärder och det kan jag tycka vara lite lockande eftersom vi har en situation där Riksbanken har två mål och det är prisstabilitet och finansiell stabilitet, men de har i praktiken, lite förenklat, bara haft ett verktyg och det är räntan, och det är alltid lite svårt om du har ett verktyg och två mål. 

”Kan få lägre räntenivå i Sverige”

Med andra ord: om Riksbanken får ansvaret att styra över frågor som amorteringskrav och bolånetak så skulle det bli enklare för dem att nå sina mål.

Något som skulle kunna leda till lägre räntor.

– Om Riksbanken får fler verktyg som kan påverka hushållens skuldsättning så skulle det kunna öppna upp möjligheten för att vi skulle kunna ha en lägre räntenivå i Sverige.

Under gårdagen höll Niklas Wykman och makrotillsynskommitténs ordförande Peter Englund en pressträff där kommitténs slutsatser gällande amorteringskravet och bolånetaket redovisades. 

Förslaget: lindrat amorteringskrav, höjt bolånetaket och ett nytt skuldkvotstak.

– Jag blev lite orolig när jag lyssnade på presskonferensen. Nu har de lagt det här förslaget och så får man se vad som händer både på bostadsmarknaden och med kreditgivningen. Sen kan man skruva lite på de här åtgärderna beroende på vad som händer och det tycker jag präglas av kortsiktighet, säger Bergqvist och fortsätter:

– Min utgångspunkt är att man måste vara väldigt försiktig med att ändra spelreglerna för bostadsmarknaden. När makrotillsynspolitiken sjösattes så var tanken att den skulle vara opolitisk för att den inte skulle färgas av politiska utspel, och då tycker jag att det är lite olyckligt att det blev en fråga under valrörelsen eftersom hushållens beslut måste präglas av långsiktighet.