Efter Ørsteds kollaps – vinden vänder till Europa

Få sektorer dras med lika många svarta rubriker och röda siffror som vindkraften. Senast kring det danska vindkraftsbolaget Ørsteds omtvistade projekt i USA, varpå bolaget tvingats ta in 60 miljarder danska kronor till en rabatt på 67 procent.

Trump fortsätter protektionism – men hatar vind 

Trumpadministrationen har gjort sig känd för sin fossila agenda. Genom lagpaketet BBBA införs nya subventioner för olja och gas medan skattelättnader för elbilar, sol- och vindkraft fasas ut tidigare än väntat, från 2028 till 2030. 

Men enligt Joel Etzler, förvaltare på Coeli, är målsättningen ganska snarlik och det är framförallt vindkraft som drabbas. 

– Jag tror att spridningseffekterna från Ørsted i USA till Norden och Sverige är små eftersom Trump är så unik i sitt hat mot vindkraft.

–  På sätt och vis försöker Trump accelerera det som Biden började med när det gäller on-shoring. Biden använde incitament som skattelättnader för att flytta hem tillverkningsindustrier, nu använder Trump även tullar. Han vill att man ska flytta industrier och trots att energisäkerhet och energiförsörjning till AI datacenter är jättehögt på agendan, vill han inte ha någon ny vindkraft.

Ett trendskifte i USA innebär ett trendskifte i Europa. Under det första halvåret sjönk investeringar i förnybar energi i USA med 20,5 miljarder dollar, motsvarande 36 procent jämfört med andra halvåret i fjol. I EU ökade investeringar med 63 procent under samma period, och nu väntas ett större intresse för havsbaserad vind i Nordsjön.

Vinden vänder till Europa – inte Sverige

Samtidigt minskar investeringstakten i Sverige. Efter valet 2022 har investeringsbesluten i vindkraft minskat successivt till att nå noll beslut under första halvåret 2025.

– Investeringstakten har gått ner sedan förra valet, säger Lina Kinning, vice vd på Green Power Sweden.

Sedan 2008 har 300 miljarder kronor investerats i främst landbaserad vindkraft – men nu är det tvärnit.

Det handlar enligt branschorganisationen dels om snabbt införda regler om balansering av elnätet (se faktaruta). Även osäkerheten kring hur Sveriges elproduktion ska se ut, utöver ett mål om dubblerad produktion till 2045. Därtill lyfts subventionerad kärnkraft som en ofördelaktig konkurrens.

–  Vi vet inte om och när efterfrågan kommer. Det är det som är huvudproblematiken just nu.

Det gäller inte bara Sverige och vindkraft. Europas elektrifiering dröjer när EU tampas med en svagare fordonsindustri, lågkonjunktur, ökad konkurrens och säkerhetshot. Men det har tidigt funnits stora förhoppningar på Sverige.

– Sverige lockade tidigt till sig mycket utländska investeringsfonder, pensionsfonder, som ville placera pengar i gröna projekt och såg Sverige som en stabil marknad. Det är väldigt många av dem som också är under väldigt stor press, säger Elin Akinci, vd på ELS Analysis.

Sverige investerar i Tyskland

Samtidigt investeras flitigt i några av Europas största marknader för vindkraft som Tyskland, Storbritannien och Danmark.

Vattenfall beslutade i fjol att investera 60 miljarder kronor i tyska vindprojekt till havs, varav ett blir landets största. Projekten väntas byggas nästa år och vara i drift 2028.

Nu investerar Vattenfall även i Aberdeenshire, Skottland med byggstart till våren, trots försäljningar av tidigare brittiska projekt senast i fjol på grund av för höga kostnader.

Gemensamt för samtliga marknader är en större riskdelning med staten genom till exempel CFD-program (se faktaruta).

I Danmark tar staten till exempel en ägarandel på 20 procent i nya havsbaserade vindkraftsprojekt. I landbaserade projekt krävs ett 20 procentigt ägande av lokala intressenter.

Projekten som ligger och skvalpar

Ägandet I svensk vindkraft är utspritt och till stor del utländskt. Enligt Green Power Swedens rapport för det tredje kvartalet i fjol ägdes nio procent av svenska staten, kommuner och regioner. Året innan fanns 840 olika vindkraftsägare och i en tidigare rapport beräknades det utländska ägandet uppgå till 66 procent till 2024.

Den nya ägarlistan väntas under hösten men preliminära siffror visar att det statliga kinesiska energiföretaget CGN:s andel nu minskat från största ägarandel i fjol till tredje största i år, efter svenska SR Energy och tyska Luxcara. 

I norra Sverige där elpriserna är som lägst ökar konkurserna och flera vindkraftsprojekt i princip ges bort. Många av de drabbade, mindre och tidigt etablerade privatägda verken, anklagas dock även för dålig förberedelse genom till exempel PPR-avtal (se faktaruta).

De nya köparna är större energiföretag, säger Elin Akinci.

– Stora eller statliga energibolag har oftast ett ben i många olika delar av marknaden, en diversifierad portfölj. Medan de här utländska finansiella investerare som bara lagt investeringar i landbaserad vind blir exponerade när den sektorn då är under press. Och det är det vi ser nu. 

Enligt Green Power Sweden ligger nu landbaserade och havsbaserade vindkraftsprojekt på cirka 5500 MW, samt 6000 MW i solprojekt, med alla nödvändiga tillstånd och väntar på investeringsbeslut.