Efter rapportperioden: Här ljusnar det

Aktier ska helst köpas när de är som billigast och säljas när de är som dyrast. (Bortsett från SKF, för den aktien vill man köpa när vinsten bottnar.) Oavsett är det svåra förstås att veta när detta inträffar.

Aktiekurserna hade kommit ned rejält inför rapportperioden, men det är lätt att glömma att börsen faktiskt handlas kring samma nivåer som vid årsskiftet (OMXSGI plus 0,5 procent vid pressläggning).

Omsättningen har generellt sätt varit lite svag, men marginalerna har hållit emot bra. Orderingången är på sina håll riktigt stark. Frågan är om det är botten i cykeln vi ser. I så fall blir det nog inte så blodigt.

Lägre estimat från analyskåren hade gjort det lättare för bolagen att överraska positivt. Därför har också denna rapportperiod varit hygglig för att siffrorna faktiskt på många håll är just hyggliga.

På sina håll har vi fått se försiktighet och hamstring från bolagen som en följd av handelskonflikten, men det är svårt att överblicka vad som är vad.

Vi får inte glömma att många bolag redan sedan pandemin jobbat hårt för att bli mer regionala och mindre känsliga för störningar i leveranskedjor. Kanske kommer det bli uppenbart vilka som verkligen lyckats med det arbetet – och vilka som är skickliga på valutasäkringar.

Här går aktierna mot en ljusare framtid

Nu blickar vi, något tilltufsade efter en intensiv rapportperiod, framåt. Jag vågar mig på att rada upp några gemensamma nämnare där aktierna går mot den ljusaste framtiden.

• Bankerna

• Bjässarna

• Bottenkännarna

• Bubblaren: besvikelserna

Bankerna: Storbankerna tjänar mer pengar än väntat, de är vinnare på ränteökningar (eller uteblivna sänkningar) när räntenettona hålls höga, de värderas lågt och delar ut stora belopp till sina ägare samt gör återköp.

Nätbankerna tjänar dessutom pengar som gräs när utländska småspararfavoriter som Novo Nordisk, Tesla och Nvidia åker bergochdalbana. Vad tullkaoset på börsen i andra kvartalet kan göra för intjäningen vet vi i nästa rapport.

Bjässarna: Även när de underpresterar jämfört med förväntningarna presterar de bra. Jag pratar framför allt om de stora industribolagen. De har också stor makt över leveranskedjorna, är tillräckligt stora för att kunna ställa om geografiskt och går ofta bra någonstans eller i något segment. De är ofta bättre på att valutasäkra och är generellt inte ensidigt beroende av en valuta. De har starka balansräkningar.

Bottenkännarna: Underleverantörer till riktigt pressade sektorer såsom fordons- och byggbranschen lockar. De får gärna vara marknadsledare och specialister och gått igenom den senaste tidens utmaningar skickligt. Det borde vara en bra språngbräda när de, som är tidigt ut i konjunkturen, är väl rustade.

Besvikelserna: I kategorin bottenkännarna hade man gärna hittat sällanköpsbolagen, men inte denna gång. Husqvarna, Volvo Cars, Electrolux och Dometic har gått dåligt länge och inledde 2025 i samma stil. Man kan elakt säga att produkterna inte är tillräckligt bra. Men konsumenterna är fortsatt pressade.

Det visar inte minst den senaste konjunkturbarometern bland hushållen. Den visar dock ingen skillnad mellan före och efter Donald Tumps ”befrielsedag”, vilket är bra att påminna sig om om man som vi rör sig i en snäv finans- och mediebubbla.

Räntorna är på väg ned. Det riktigt jobbiga vore om folk blir oroliga för och faktiskt förlorar sina jobb. Det har vi ännu inte sett.

Där kan vi hamna om bolagen drar i bromsen och drar ned på investeringar. Då har vi definitivt inte touchat botten. Det vet vi mer om i Q2-rapporterna. Men, är det nu det vänder är bevisbördan väldigt låg. Och någon gång kommer det vända.