Ekonomen: ”Då förlorar USA mest av alla”
De nya biltullarna förstärker inte bara bilden av ett eskalerande handelskrig.
Enligt SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman speglar de också ett allt mer riskfyllt läge för den amerikanska ekonomin.
– Om USA bedriver ett handelskrig mot resten av världen, medan resten av världen fortsätter att handla fritt med varandra, då blir det kanske USA som förlorar mest i slutändan, säger hon.
Osäkerheten kring USA:s ekonomiska politik växer. Samtidigt som konjunkturen bromsar in, budgetunderskottet skenar och förtroendet för statsapparaten urholkas, är president Donald Trump i full färd med att införa omfattande tullar – vars konsekvenser ingen riktigt kan förutse.
– Den här typen av politik signalerar att man är beredd att ta ekonomiska smällar för att uppnå politiska mål, säger Kopelman.
Enligt SEB:s USA-ekonom är det en riskfylld väg. Tullarna väntas leda till högre priser för hushållen och minskat konsumtionsutrymme, samtidigt som företag drar tillbaka investeringar i väntan på Trumps nästa drag. Banken har redan justerat ned sin BNP-prognos för 2025 – från 2,4 till 1,9 procent.
Motåtgärder riskerar att förstärka inbromsningen
Dessutom hotar relationerna med viktiga handelspartners att försämras ytterligare. En fientlig ton mot Europa, nya avgifter på kinesiska varor och överhängande risk för motåtgärder från andra länder riskerar att förstärka inbromsningen.
Men tullarna är bara en pusselbit i ett allt stökigare politiskt landskap. Trumps nystartade myndighet DOGE, som ska effektivisera den federala statsapparaten, innebär att tusentals jobb står på spel – inte bara inom staten utan även hos underleverantörer och ideella organisationer.
– Det är en sak att reformera statsapparaten, men sättet man gör det på – med en motorsåg snarare än en skalpell – är oroväckande, säger Kopelman.
Risk för politiska låsningar
Samtidigt förhandlar kongressen om hur Trumps utlovade skattesänkningar ska finansieras. Förslagen inkluderar neddragningar inom bland annat Medicaid och klimatinvesteringar – vilket riskerar att skapa politiska låsningar och ökad osäkerhet.
– Om man tittar på de federalt anställda så är det bara en mindre del av underskottet. De stora kostnaderna finns i välfärdsprogrammen som växer med en åldrande befolkning. Till det kommer räntekostnaderna på statsskulden, som blivit en av de största utgiftsposterna, säger Kopelman.
”Någon tydlighet verkar inte vara i sikte”
Parallellt med allt detta verkar framtidstron i näringslivet svalna. Allt fler bolag väntar med investeringar, inte bara på grund av tullarna, utan på grund av den samlade osäkerheten kring skatter, regleringar och utrikespolitik.
– Många inväntar tydligare besked innan de vågar agera. Men någon tydlighet verkar inte vara i sikte – och det kan bli dyrt för tillväxten.
Frågan är om Trump själv ser det som ett problem.
– Man får tolka det som att administrationen tycker att kostnaden är värd att ta för att nå politiska mål. Han har till och med öppnat för att en recession inte kan uteslutas – något tidigare presidenter undvikit att säga högt, just för att det sänder fel signal till marknaden, säger Kopelman.
