Ekonomen: Det krävs för att få slut på Putins krig i Ukraina
Ekonomerna vet vad som krävs för att stoppa Rysslands krig i Ukraina. Det som saknas är politisk vilja. Det säger nationalekonomen Torbjörn Becker när kriget nu går in på sitt femte år.
– Företag tjänar pengar på att göra affärer med Ryssland samtidigt som skattebetalarna finansierar stödet till Ukraina, säger han till EFN.
Trots 20 sanktionspaket från EU pågår det ryska invasionskriget mot Ukraina. Torbjörn Becker, direktör för forskningsinstitutet SITE vid Handelshögskolan i Stockholm, betonar att sanktionerna haft effekt. Men de borde varit kraftfullare.
– Om vi ekonomer som stöttar Ukraina hade fått utforma sanktionerna fullt ut skulle kriget kunna ta slut inom sex månader, säger han vid ett öppet seminarium arrangerat av EU-parlamentet inför årsdagen av invasionen.
Torbjörn Becker beskriver hur väletablerad makroekonomisk forskning ligger till grund för sanktionspaketen. Fyra fundamentala faktorer avgör hur det går för ett lands ekonomi: bnp, statens finanser, inflation och det finansiella systemet.
Den ryska ekonomin är enligt Torbjörn Becker ”världens enklaste makromodell”, eftersom den i grunden är beroende av olja.
– Har man oljepriset kan man i stort sett räkna ut hur det går för den ryska ekonomin.
Kritiken: ”Helt obegripligt”
Att strypa Rysslands export av olja och gas är därför avgörande. Samtidigt är den ryska krigsmaskinen beroende av import av teknik för att kunna producera vapen. Att produktionen fortsätter beror delvis på kinesiskt stöd, men också på att EU:s sanktioner inte är tillräckligt långtgående.
– Vi vet vilka länder som är del i EU. Vissa är mer beroende av rysk energi än andra, som Ungern och Slovakien. De är inte ens särskilt intresserade av att vi har sanktioner mot Ryssland, säger Torbjörn Becker.
Men det är inte bara de energiberoende länderna som bromsar hårdare åtgärder, menar Torbjörn Becker. Flera medlemsländer har fortfarande företag verksamma i Ryssland.
– På möten där jag har deltagit säger man: ”Vi måste tänka på våra företag som är kvar i Ryssland.” Det är helt obegripligt.
Han drar en parallell till finanskriser där staten räddar banker för att förhindra systemkollaps – det som ekonomer beskriver som problemet med ”private profits” och ”public bailouts”.
– Här tillåts enskilda företag göra vinster i Ryssland, medan det är skattebetalarna som finansierar stödet till Ukraina.
EU har ”köpt sig tid”
Torbjörn Becker, liksom Sveriges regering, förespråkar att de frysta ryska tillgångarna på 300 miljarder euro används för att stödja Ukraina. EU har ännu inte lyckats nå enighet om det. I stället har unionen ”köpt sig tid” genom ett lån på 90 miljarder euro.
För Ryssland är upplåning inte ett alternativ, då ingen längre köper ryska statsobligationer. Så det är bara en tidsfråga innan staten kommer att behöva sätta i gång sedelpressarna. Det skulle utlösa en inflationsspiral och sannolikt leda till en bankkris.
Vad är ditt bästa realistiska hopp just nu?
– Nu när EU har antagit fler sanktionspaket mot skuggflottan måste vi också se till att de efterlevs. Att begränsa Rysslands olje- och gasinkomster så långt vi kan är prio ett, två, tre, säger Torbjörn Becker.