Ekonomen: Räntan ska ned – men då höjs den

"Genuint osäkert" – så sade riksbankschefen Erik Thedéen om hur räntebanan ser ut framåt på onsdagen.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, tror att styrräntan ska ned ännu mer – men pekar också ut när den kan höjas igen.
– Man ska bara ha stimulerande penningpolitik så länge man behöver det, säger hon.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, vill se en styrränta på 1,75 eller 1,5 procent i slutet av året. Foto: SvD/TT
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Riksbanken meddelade på onsdagen att man sänker styrräntan för sjätte gången i rad, den här gången med 25 punkter till 2,25 procent.

– Vår bästa bedömning är att vi landar här på 2,25 procent, men det är genuint osäkert, sade riksbankschefen Erik Thedéen vid en pressträff efter beskedet.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, tolkar Thedéens ord som ett ärligt uttalande.

– Världen ser ju ut som den gör med osäkerheter samt att vi inte vet vad Donald Trump kommer att göra nu.

Hänger på hushållen

Alexandra Stråberg menar att det står och väger med återhämtningen i ekonomin ifall Riksbanken kommer att sänka räntan igen i mars.

– Det har tagit tid för återhämtningen. Hushållen vågar nog inte tro på att perioden med höga räntor och inflation är över. När världen dessutom är osäker bidrar det till att man inte känner sig säker.

Det är just återhämtningen och hushållens konsumtion som Riksbanken kommer att titta på inför nästa räntebeslut. Alexandra Stråberg tror att Riksbanken nog tänker att det kan ta tid att få effekten från räntesänkningarna.

– Och nu har de sänkt ganska mycket, då kan de vilja avvakta lite för att se om ekonomin tar fart.

Vill se ränta på 1,5 i höst

Alexandra Stråberg tror att det behövs att räntan sänks mer och att den mot slutet av året ligger på 1,75 eller 1,5 procent.

– Vi tror att ekonomin behöver stimuleras. Man kan tolka räntan vi har nu som neutral, den är varken gas eller broms. Det behövs stimulans för att komma igång.

Samtidigt understryker hon att det då skulle handla om just en stimulerande räntenivå som ska få hushållen att våga konsumera. Hamnar räntan på de nivåerna kan den sedan höjas igen i början på 2026.

– Man ska bara ha stimulerande penningpolitik så länge man behöver det.

Man vill inte ha en för hoppande penningpolitik, men man kan inte låta det gå före att man måste anpassa sig till verkligheten, menar Alexandra Stråberg.

– Nu har vi en återhämtning som tar längre tid än man trott, då kanske man måste gå in och stötta den.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;