TOPPNYHETER:

Ekonomen: Splittrat Fed öppnar för ny höjning

Fed lämnade, som väntat, räntan oförändrad på onsdagen.
Men splittringen inom centralbanken ökar risken för en kommande höjning, enligt SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman.
– Att tre ledamöter röstade emot och att flera har sagt att de börjar överväga en höjning innebär ändå att risken för en höjning under det kommande halvåret har ökat, säger hon i EFN:s Börsfrukost.
Fed höll räntan oförändrad men splittringen inom centralbanken signalerar ökad risk för framtida höjning, enligt SEB:s Elisabet Kopelman. Foto: TT Nyhetsbyrån

Oenigheten inom Fed blev den tydligaste signalen från mötet, enligt Kopelman.

– Det handlar om ett splittrat Fed, där tre ledamöter ville höja räntan och där flera andra inför mötet hade signalerat att de börjat överväga en sådan riktning.

Nytillträdde Fed-chefen Kevin Warsh fortsatte samtidigt med en mer återhållsam kommunikation.

– Warsh håller fast vid det nya förhållningssättet att han inte vill kommentera vad Fed ska göra framöver.

Kopelman beskriver samtidigt presskonferensen som svårtolkad.

– Det var en ganska förvirrande presskonferens.

En man i mörk kostym talar vid ett podium framför amerikanska flaggor.
Nytillträdde Kevin Warsh under onsdagens presskonferens. Foto: TT/AP

AI-investeringar blir allt viktigare

Teknikjättarnas stora AI-investeringar har blivit en allt viktigare ekonomisk faktor – något som Fed också börjat väga in.

– Det här har blivit en av de främsta drivkrafterna för ekonomin. Det är något som Fed har uppmärksammat allt mer och börjat diskutera.

Synen inom centralbanken på effekterna av AI-investeringarna är däremot splittrad.

Warsh har tidigare lyft fram att AI kan bidra till högre produktivitet och på sikt dämpa inflationen.

– När han kampanjade för att bli ny Fed-ordförande tryckte han på att det här kan ge en ännu högre produktivitetstillväxt i USA och en bättre fungerande utbudssida, vilket kan trycka ned inflationen.

Kopelman bedömer dock att effekterna kan dröja.

– Först bygger man ut infrastrukturen, sedan ska användningen bland företag och hushåll spridas i ekonomin. Det tar tid, och marknaden är fortfarande osäker på hur stor effekten faktiskt blir.

Samtidigt kan investeringarna skapa kortsiktiga prisökningar.

– Många andra ledamöter i Fed har snarare betonat de kortsiktiga uppåtriskerna för tillväxten och inflationen, till exempel genom ett ökat pristryck på råvarukomponenter.

Ingen tydlig signal inför september

– Inför mötet hade marknaden prisat in ungefär 30 procents sannolikhet för en höjning – det blev det inte. Då hade man mer än fullt ut prisat in en höjning i september, och den sannolikheten har marknaden dragit ned något.

Något tydligt beslut om en höjning vid nästa möte september finns dock inte, enligt Kopelman.

– Det är inte så att Fed efter det här mötet har nått någon form av konsensus om att september är tidpunkten då det är dags att röra på sig.

För svensk del sker den mest direkta påverkan genom dollarns utveckling mot kronan.

– Den mest direkta kanalen går genom valutakursen. Dollarn försvagades faktiskt efter beskedet.

Även börsutvecklingen kan påverka svensk ekonomi och penningpolitik. Det breda amerikanska börsindexet S&P 500 föll 1,5 procent på onsdagen.

– Ett högre ränteläge i USA påverkar räntorna i omvärlden. Det kan verka åtstramande, särskilt om det dämpar börshumöret.

– Allt som USA gör är mycket viktigt eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi. Om USA inte lyckas få ihop den ekonomiska politiken ökar risken även för svensk del.

Se dagens ”Börsfrukost”

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel