Ekonomen uppmanar: ”Det bästa motdraget”
Livsmedelspriserna är det stora boven i det pågående inflationsdramat.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije kan inte riktigt förstå varför.
– De globala livsmedelspriserna har inte ökat, säger han.
Tidigare i dag landade SCB:s definitiva inflationssiffror och de låg i linje med de preliminära som presenterades förra veckan, med en KPIF på 2,9 procent jämfört med samma månad föregående år.
– Högre elpriser och prisökningar på livsmedel och alkoholfria drycker var bland de främsta bidragen till inflationstakten i februari, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Robert Boije ser samma tendenser när han tittar på siffrorna, och pekar framför allt på matpriserna som ökade med 3,9 procent i februari.
– Det är livsmedelspriserna och restaurang, som rimligtvis hänger ihop med livsmedelspriserna, och hyrorna som sticker ut, säger han och fortsätter:
– Det viktiga nu är det här livsmedelsuppgångarna inte fortsätter.
”Det är lite förvånande”
Varför priserna på livsmedel fortsätter stiga har han svårt att förstå.
– Vi kommer med en ny prognos nästa vecka och jag tycker att det är lite förvånande att priserna sticker upp så pass mycket. Tittar man lite på olika internationella faktorer som drev upp inflationen när den gick upp i tvåsiffriga tal under inflationskrisen så ser man att de globala livsmedelspriserna inte stuckit upp, säger han och fortsätter:
– Kronan har stärkts, vi har fungerande transportkedjor igen och energipriserna ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan hela det här kaoset bröt ut. Så jag tycker inte att de här globala inflationsimpulserna ser så himla dåliga ut.
– Nej, vi får nog följa den här utvecklingen i en till två månader till och se om det här är något inhemskt genererat inflationstryck eller inte. Eller om det är något vi missar i den globala bilden som påverkar.
”Konsumentbeteendet är absolut det viktigaste”
Kan staten göra något åt de stigande livsmedelspriserna?
– Nej, det är nog svårt, det funkar nog inte i praktiken mer än att det kan bidra till en allmän diskussion om problematiken.
Han pekar i stället på att mycket av ansvaret ligger i konsumenternas händer. Om de slutar handla i de dyraste butikerna kommer priserna förr eller senare att tvingas ned.
– Konsumentbeteendet är absolut det viktigaste i såna här lägen. Åtminstone i den mån det här skulle bero på prissättningsbeteendet så är det absolut det bästa motdraget så att säga.
”Vi är tyvärr inne i en ny fas”
Nordeas chefsekonom Annika Winsth håller dock inte med om att de inhemska priserna skiljer sig från de globala.
– Det har inte vi sett, det tycker jag inte. På det stora hela är det livsmedelspriserna som grunden till inflationsuppgången och det är ju världsmarknadspriser som kommer utifrån, säger hon.
När det gäller inflationen räknar Winsth med att de höga siffrorna kommer att vara det nya normala under en längre period.
– Dessvärre är det så att vi har en prognos för inflationen som ligger på 2,5–3 procent under stora delar av det här året. Vi tror inte att det här kommer falla tillbaks, vi är tyvärr inne i en ny fas med en inflation en bra bit över målet, säger Winsth.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson anser att matpriserna är en anledning till oro.
– Det är lite oroväckande. Det finns inget uppenbart som tyder på att det skulle svänga tillbaka nästa månad, säger han till TT.
Magnusson tror att det blir allt svårare för Riksbanken att sänka räntan om det höga inflationstrycket kvarstår.
– Det blir lite av en dragkamp framöver: å ena sidan inflationen som fortsätter komma in lite för högt, å andra sidan en ekonomi som inte riktigt tar fart. Framförallt privat konsumtion som inte riktigt tar fart och som skulle behöva lite mer stimulans från lägre räntor, säger han.
