Professorn: ”Tullar är inte effektiva”

NEW YORK. Dartmouth-professorn Douglas Irwin skrattar åt den plötsliga uppmärksamheten. 

Nyhetsläget sammanfaller med hans expertis. Ekonomiprofessorn på Dartmouth är inriktad på tullpolitik under 1900-talet och har skrivit om Trumps idol, USA:s 25:e president William McKinley. 

När Trumps aviserade 25-procentiga tullar mot Mexiko och Kanada på lördagen (för att sedan förhandla och landa i en tidsfrist) svämmade mejlkorgen över. 

– Det känns som att vara en läkare som forskar på någon ovanlig sjukdom som ingen bryr sig om, och sedan sker ett utbrott. Då vill alla prata med dig. Ekonomer är inga stora tullentusiaster, så det är inte under ideala omständigheter, säger han till Finansmagasinet, som bokade in intervjun före tillströmningen. 

Skeptisk till Trumps slutsatser

Kunskaperna om McKinley har gjort sig särskilt användbara. 

Som kongressledamot gav politikern namn åt “McKinley-tariffen”. Som guvernör i den industritunga delstaten Ohio fortsatte han förespråka tullar. Likadant när han blev president 1897. 

Trump uttryckte sin uppskattning för McKinley redan under sin första mandatperiod, och fortsatte under sin andra presidentkampanj och återkomst som president. 

Ett axplock:

“William McKinley - väldigt underskattad” 

“McKinley var en stor tull-president”

“Jag är ett fan av McKinley” 

McKinleys politiska karriär sammanföll med en period av stort amerikanskt välstånd. 

En “guldålder” som Trump vid flera tillfällen, bland annat i sitt installationstal, sagt sig vilja återskapa. 

På McKinleys tid fanns ingen federal inkomstskatt. Ändå i princip badade staten i pengar. Överskottet var så stort att man betalade av skulden från inbördeskriget och hade stora summor över. På den tiden kom nästan 100 procent av intäkterna från tullar, att jämföra med dagens två procent. 

Douglas Irwin bekräftar bilden, men är skeptisk till Trumps slutsatser. 

– Det var hög tillväxt i slutet av 1800-talet i USA. Definitivt. Men vi var också helt öppna för immigration, vilket inte är något som Donald Trump gillar. Och vi tog emot utländska investeringar. Många säger "Åh, vi hade höga tullar och vi växte snabbt, därför orsakade tullarna tillväxten." Men det finns många andra faktorer som spelar in. Och tullarna är lite omstridda. Vissa tullar kan ha hjälpt vissa industrier, men andra tullar har skadat andra industrier, säger han. 

Fick en annan inställning som president

Tre R präglar tullpolitikens mål, enligt Irwin. Revenue, restriction and reciprocity. Det vill säga intäkter, begränsningar och ömsesidighet. Tullar används för att öka intäkterna, begränsa importen för att skydda inhemska industrier från utländsk konkurrens, och som ett förhandlingsverktyg för att skapa handelsbalans. 

Trump pratar om tullar utifrån alla tre. Hittills har hotet om dem visat sig vara ett effektivt förhandlingsverktyg - både Colombia, Mexiko och Kanada har på olika sätt gått honom till mötes under sina två första veckor som president. 

Samtidigt beskriver Trump tullar som ett sätt att göra USA starkt och självständigt. Och framför allt rikt. 

Det är i de sammanhangen som han brukar föra McKinley på tal. 

En sak som professor Irwin gärna återkommer till är att president McKinley verkade vara på väg att lägga om sin politik innan han mördades 1901. Redan under sina första år som president blev han aningen mindre protektionistisk, enligt Irwin. 

– Han ändrade sig lite och sa att handelskrig inte är lönsamma, och ville de-eskalera handelsspänningarna. Med andra ord, USA skulle sänka sina tullar om andra länder sänkte sina. Så han var protektionist som kongressledamot, men när han blev president fick han en annan inställning. 

Ser du ändå Donald Trump som en modern William McKinley? 

– Det ligger något i det. Han beundrar honom, helt uppenbart. McKinley var medveten om de tre R:n och det är Trump också. 

När det gäller ömsesidighet (“reciprocity”). Trump pratar ofta om att det finns ett handelsunderskott och att han vill korrigera det. Är inte tullar ett sätt att åtgärda det? 

– Det är en annan fråga som ekonomer har tittat på, och det har visat sig att tullar inte är ett särskilt effektivt sätt att reducera handelsunderskott. Man kan tänka sig att det borde fungera: att om du sätter en tull på import så går importen ner medan exporten stannar på samma nivå. Problemet är att valutakurser och annat spelar in, och ibland går exporten ner med importen. 

Flera handelspolitiska likheter

Den federala inkomstskatten infördes först 1913 på Demokraternas begäran. Särskilt landets rikaste, som John D. Rockefeller och Andrew Carnegie, fanns i åtanke. 

Demokraterna förespråkade inkomstskatter och låga tullar, medan Republikanerna ville ha höga tullar och låga eller inga inkomstskatter. 

– Demokraterna ansåg att man borde införa en progressiv inkomstskatt istället för den regressiva tullskatten.  Anledningen var att de ansåg att tullar slog hårt mot låginkomsttagare som köpte handelsvaror, säger Douglas Irwin.

Det sista liknar Kamala Harris resonemang under höstens presidentkampanj. Hon pratade om Trumps föreslagna tullar som en “moms” eftersom det finns en risk att företag tar ut den ökade tullkostnaden på konsumenten. 

Det är inte den enda handelspolitiska likheten mellan då och nu. Magarörelsen bär likheter med McKinley-erans republikanska parti. 

– Den ekonomiska nationalismen, America first, att inte vilja ha så stor handel eller migration, att vilja vara självständig... De sakerna är väldigt lika. 

Med tiden blev republikanerna det parti som vi känt det som före Trump: för frihandel och ekonomisk liberalism. 

– Idag ser vi Republikanerna som starka i södern och Demokraterna som starka i norr. Det som hände var att partierna ändrade sin syn på handelspolitik – inte för att de kom på några nya idéer, utan för att de började representera olika delar av landet som hade skilda åsikter om handelspolitik. Men nu för Trump saker tillbaka till hur det var förr. Han får mer stöd i norr, och det är den del av landet som vill ha högre tullar. Låter det rimligt? 

Som du ser det: är det möjligt att återskapa den guldålder som Trump pratar om genom tullar? Eller är omständigheterna för annorlunda idag jämfört med då? 

– Jag tror att det är svårt att återskapa den perioden. På den tiden användes tullar för att finansiera en stor del av statens intäkter, som Trump har nämnt. Men statens utgifter som andel av BNP var bara två eller tre procent – vi hade ingen stor stat. Det är i princip omöjligt att finansiera den federala regeringen med tullar idag. Det skulle vara helt omöjligt att finansiera Social Security, Medicare, Medicaid och försvaret med tullar, eftersom vi inte importerar tillräckligt mycket i förhållande till BNP. Vi är ett stort land och import utgör inte en så stor del av ekonomin. Om vi vill ha en stor stat som finansierar välfärdsprogram måste vi beskatta en större intäktskälla. I USA är det inkomster. Det finns ingen möjlighet att ersätta inkomstskatten med tullar och få in tillräckligt med pengar.

Hjälper det att DOGE, Department Of Government Efficiency, planerar att kraftigt skära ner i statens utgifter? De nämner själva 500 miljarder dollar om året.

– Det är två olika frågor. Den ena är att balansera budgeten genom att minska utgifterna. Men om du inte rör försvaret, Medicare, Medicaid och Social Security, då finns det inte mycket kvar att skära ner på. Då måste du göra stora nedskärningar i det som återstår. Poängen är att det är väldigt svårt att balansera budgeten, och även om vi lyckades så är det svårt att finansiera utgifterna genom tullar. 

Betraktar du Trumps prat om tullar framför allt som ett förhandlingsverktyg eller som ett allvarligt försök att rita om handelspolitiken? 

– Det är en jättebra fråga för det är väldigt svårt att veta exakt vad han vill. Ibland verkar det som att Trump själv inte vet exakt vad han vill. Han föreslog nyligen tullar på Kina, Kanada och Mexiko och använde inflödet av droger och migranter som ursäkt. Men när folk påpekar det pratar han i stället om handelsunderskott. Så han ändrar sig kring vad han vill uppnå. 

Och samtidigt pratar han mycket om en ny guldålder, och hintar om att slopa den federala inkomstskatten. 

– Han nämner allt detta, ja. För två dagar sedan sa han att tullar inte är ett förhandlingsverktyg, men sedan använde han dem precis så. Det är svårt att förstå exakt vad som pågår. 

Oavsett genomgår handelspolitiken ett paradigmskifte. När Biden tog över efter Trumps första mandatperiod behöll han företrädarens tullar och ökade vissa. Douglas Irwin ser en ny inställning cementeras. 

– Vi är definitivt i en ny era. Under Obama och Bush betraktades handelspolitiken inte som särskilt viktig. Under Trump och Biden har inställningen varit att vi måste ingripa för att stoppa andra länder från att skicka för många varor till oss. Oavsett om det handlar om grön teknik, elfordon eller något annat. Handelspolitiken har alltså blivit mycket mer aktivistisk och interventionistisk.