EU-toppens industriplan möter motstånd

Den senaste veckan har lagen om industriell acceleration (Industrial Accelerator Act) – en central del av den gröna industrisatsningen (Clean Industrial Deal) som presenterades i fjol, mött kritik från nio olika generaldirektorat efter att lagförslaget skickats ut på intern remiss.

Den ovanligt breda kritiken riskerar att skjuta upp presentationen av förslaget, som officiellt är planerad till den 26 februari, för tredje gången. En ytterligare försening skulle ge EU-kommissionen begränsat med tid att presentera en samlad strategi för att stärka EU:s konkurrenskraft inför toppmötet den 19–20 mars.

Samtidigt tilltar trycket på kommissionens bredare handels- och ekonomiska agenda. USA:s president Donald Trumps aggressiva tullpolitik, i kombination med ett stort exportöverskott från Kina, bedöms utgöra ett existentiellt hot mot europeisk industri.

Bakslag för fransk EU-topp

Motreaktionen är också ett bakslag för industrikommissionären Stéphane Séjourné, den högst rankade franska företrädaren i kommissionen, som ansvarar för lagförslaget.

Lagförslaget syftar till att ge EU-tillverkade produkter företräde i offentlig upphandling och andra offentligt finansierade program inom energiintensiv industri, netto noll-teknik och fordonssektorn. Förslaget skulle även fastställa definitioner, såsom "lokalt innehåll" och "grönt stål", som får genomslag i annan strategisk lagstiftning.

En av de mest kontroversiella frågorna rör vilka länder som ska klassas som ”pålitliga partners” i upphandlingar.

Storbritannien och Japan driver på för en bred definition som inkluderar samtliga länder med frihandelsavtal med EU. En annan omstridd del är ambitionen att efterlikna kinesiska krav på gemensamma bolag, samtidigt som tunga EU-länder som Tyskland och Italien vill minska regelbördan och hålla handelskanaler öppna.

Ett mer inåtblickande industripolitiskt skifte skulle samtidigt gå på tvärs mot von der Leyens ambition att slutföra handelsavtal med Mercosur-länderna, Indien och Australien.