Europa håller på att bli omkört av Kina

I den senaste innovationsrankingen från WIPO (World International Property Right Organisation) ligger Sverige tvåa på topplistan efter Schweiz. Där ser man också hur Kina har rusat fram till att nu ligga steget före de fyra stora EU-ekonomierna.

Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att många europeiska företag har växande svårigheter att klara konkurrensen med de asiatiska industrinationerna. Innovationer gått från att ha varit en styrkefaktor för europeiska företag till att ha blivit en överlevnadsfråga.

Innovationer och välstånd hand i hand

Att innovationer stärker ekonomiers tillväxtförmåga är oomtvistat. Innovationer och BNP per capita går hand i hand. De speglar båda en lång rad institutionella förhållanden som gynnar välstånd i största allmänhet och innovationsförmågan i synnerhet. Med rätt förutsättningar på plats får man både innovationer och högt välstånd.

Några länder sticker ut. Trots en relativt låg nivå på BNP per capita ligger Kina högt upp i innovationsrankingen. Det kan bland annat förklaras av stora stödåtgärder i form av skattesubventioner, investeringsbidrag, marksubventioner och billig finansiering. Tyvärr har det inte bidragit till motsvarande produktivitetslyft, vilket en färsk studie från IMF visat (Industrial Policy in China: Quantification and Impact on Misallocation, OECD augusti 2025). 

Vi ser också att innovationsförmågan i Sydeuropa är sämre relativt sin BNP per capita än grannarna i norr. Så vad kan EU:s politiker göra för att komma i kapp innovationsledarna? Kopplingen mellan statliga forskningspengar och ett lands innovationsförmåga är generellt sett svag. USA och EU spenderar ungefär lika mycket statliga budgetpengar på forskning och utveckling så det är inte där nyckeln till USA:s framgång ligger. Den stora skillnaden ligger i hur mycket företagen satsar på samma områden. Som andel av BNP är amerikanska företags forskningsinvesteringar dubbelt så höga som Europas. Detsamma gäller Sverige.

Utan riskkapital inga innovationer

Ekonomipriset 2024 handlade om betydelsen av välfungerande institutioner för ekonomiskt välstånd. Utan dessa fungerar inte marknaderna. Kapitalmarknaden är helt central för nyskapande investeringar. Av särskild vikt är det kapital som finns tillgängligt för extra riskfyllda investeringar, så kallat ”venture capital”. USA är helt dominerande på detta område och har fyra till fem gånger större tillgång på sådant kapital relativt BNP än Europas innovationsledare.

Bland de stora länderna i EU utmärker sig Italien med svag tillgång på riskkapital. Det kan te sig överraskande givet Italiens långa finansiella historia som landet där banksystemet föddes. Men det finns förhållanden som legat Italien i fatet och bromsat utvecklingen av en väl fungerande marknad för riskkapital. Förekomsten av korruption, till exempel, underminerar rättssystemet och bromsar därmed riskviljan. 

Innovationsklyftorna går därför hand i hand med förekomsten av korruption. Här ser vi tydliga skillnader med låg grad av korruption bland de globala innovationsledarna och hög bland de som släpar efter.

Att Kina trots det varit framgångsrikt på innovationer får delvis tillskrivas de industripolitiska stödåtgärderna. Sydkorea har lyckats avsevärt bättre med att stävja förekomsten av korruption, något som bidragit till att landet kunnat bli en av de globala innovationsledarna.

Summa summarum – innovationer har historiskt varit en drivande kraft för ekonomiska framsteg. Men att skapa ett gynnsamt innovationsklimat är inte snutet ur näsan. Visst kan statliga pengar bidra till att ett land stärker sin innovationsförmåga. Men det finns också en risk för att pengarna kastas i sjön. Bäst fördelas pengarna via en väl fungerande kapitalmarknad. Framgångsreceptet för välstånd i allmänhet och innovationer i synnerhet har historiskt varit att skapa institutioner som främjar marknadsekonomins funktionssätt.