Expert: Går på tvären med Donald Trumps plan

I korthet brukar långräntorna sjunka när marknaden är orolig, eftersom investerare söker sig till säkrare amerikanska placeringar.

När långräntorna tvärtemot stiger så brukar det spegla en oro över inflationsutsikterna, eller den fiskala situationen med exempelvis budgetunderskott. Däremot kan räntorna också stiga av mer positiva orsaker, som förväntningar om hög tillväxt.

Att långräntorna fallit under året är något som bedömare inledningsvis kopplade ihop med en något lägre oro kring statsfinanserna, men fallet har tilltagit i och med en växande oro över att Donald Trumps tullar ska skicka in den amerikanska ekonomin in i en recession. Den mer protektionistiska linjen förväntades också leda till en dollarförstärkning.

Ett ovanligt mönster

Men de senaste dagarna har ställt prognoserna på ända.

I samband med att världsmarknaderna skakar så har räntan på statspapper med tioårig löptid rusat till 4,5 procent från nivåer omkring 3,9 procent på tisdagen.

En anmärkningsvärd rörelse, särskilt då den sammanfaller med en dollarförsvagning.

– Det här är svinnegativt, jag har nästan inte så mycket mer att säga. Det finns en hörnsten som förvaltning vilar på och det är att om aktier går ner så ska obligationer gå upp och den amerikanska dollarn stärkas, säger Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank.

Dollarn ifrågasätts

Roger Josefsson, tidigare chefsekonom på Danske Bank och numera Head of Research på Nordkinn är inne på en liknande linje.

– Bara det faktum att dollarn går svagt samtidigt som räntorna stiger är väldigt, väldigt ovanligt i en risk-off situation. Långräntan brukar sjunka när det är stökigt på marknaden, säger han.

Och det är rörelsen, snarare än nivån, som han reagerar på.

– Det kan vara en signal om att dollarns status som reservvaluta ifrågasätts, men är åtminstone ett kraftigt ifrågasättande av Trumps ekonomiska politik.

Varför betyder stigande räntor att dollarn som reservvaluta ifrågasätts?

– I kanske 100 år har USA setts som en global ”safe haven”, med en naturlig efterfrågan på dollarn som man köper i form av amerikanska statspapper. Men nu har det startat en diskussion om huruvida USA förtjänar den speciella statusen, säger Josefsson.

Går emot Trumps önskemål

Huruvida Donald Trump vill se en svag eller stark amerikansk valuta har diskuterats.

– Det här går på tvären med vad han har velat uppnå. Förvisso har han velat försvaga dollarn och det kan man gratulera honom till, men jag tror inte att det är en del av hans plan som egentligen går ut på att få ner räntorna för att finansiera statsskulden.

Kan det här få honom att backa från sin förda politik?

– Man kan alltid argumentera för det, men man kan också se det som att det enda sättet för honom att finansiera stimulanser nu är via tullintäkter.

Ingen flykt från USA – ännu

Enligt Roger Josefsson är det dock troligtvis främst tekniska flöden, snarare än att investerare flyr från USA, som än så länge drivit upp den amerikanska 10-åringen under de senaste handels-sessionerna.

Detta då investerare vill ta sig ur "felpositioner" och därför avyttrar amerikanska statsobligationer som alltid går att handla, jämfört med exempelvis krediter och aktier där likviditeten kan vara extremt låg.

– Det är en stor och stigande skillnad mellan räntan på statspapper med 30-årig löptid jämfört med swapräntan på lika lång löptid. Det tolkar jag som att många sitter på felpositioner och därmed avyttrar amerikanska statspapper, vilket får långräntan att stiga.

Molly Guggenheimer tror dock att det på sikt kan leda till att allt fler väljer att investera i europeiska obligationer.