Expert: Nya lättnader kan ge högre priser

Utredningen presenteras alltså på måndag. Enligt källor till DN kommer taket från bolån att höjas från 85 till 90 procent. Du kommer alltså bara att behöva gå in med en kontantinsats som motsvarar 10 procent av det du köpte bostaden för - resten kan du låna.

Dessutom kommer det skärpta amorteringskravet att tas bort, medan det ordinarie amorteringskravet behålls.

– Vi kommer att föreslå lättnader, men vilka detaljer det handlar om får vi vänta med tills måndag, säger ekonomiprofessorn John Hassler, som lett utredningen tillsammans med ekonomiprofessorn Peter Englund och tidigare generaldirektören för Finansinspektionen Martin Andersson.

– Vi i utredningen kommer ju från lite olika perspektiv. Martin är till exempel från reglerar-perspektivet. Men vi har inte haft särskilt svårt att komma överens.

"Inte ändrat grunduppfattning"

Ekonomiprofessorn har tidigare varit kritisk mot amorteringskraven och bland annat skrivit debattartiklar i frågan.

– Det är ingen hemlighet och jag har inte ändrat grunduppfattning i den frågan under den här processen, säger han.  

– Att ha regleringar som inte gör det möjligt för människor att göra de val de vill och inte kunna välja en bra bostad, det har uppenbara välfärdskostnader.

Samtidigt poängterar Hassler att utredningen givetvis har vägt fördelar och nackdelar mot varandra.

– Det ska så klart ställas mot de potentiella risker som finns. Min utgångspunkt har varit att det finns utrymme för lättnader, utan att det leder till ökade risker när det gäller finansiell stabilitet. Hade jag inte trott att det skulle finnas möjligheter till lättnader så hade jag inte ställt upp i en sån här utredning. Sen hur långt man kan gå och hur snabbt det ska gå; det är sånt vi har funderat på under året.

Helena Bornevall, makroekonom på Handelsbanken, säger att hon välkomnar att utredningen görs men att man ska ta det lite försiktigt.

– Man ska komma ihåg att man införde de här kraven för att dämpa den snabba uppgången i skuldsättningen hos hushållen och den är tätt kopplad till prisuppgångar. Blir det lättare att ta lån så stiger priserna och då måste hushållen i sin tur låna mer pengar, vilket leder till en högre skuldsättning.

Hon fortsätter:

– Men jag är som sagt inte skeptisk till att man ser över det. Det är höga kostnader för förstagångsköpare och även för dem som redan är inne på bostadsmarknaden men behöver en större lägenhet; då kan det vara svårt att ha råd med kontantinsatsen om man själv inte fått en bra prisuppgång på sin lägenhet.

Förstår kritiken

En möjlig konsekvens av prisuppgångar är att trösklarna i det längre perspektivet inte blir lägre, utan tvärtom högre, säger Bornevall.

– I de bästa av världar vill man också kunna blicka långt fram när det gäller sånt här, så att strategin gäller under många år framåt och inte att regelverket ändras sen igen.

John Hassler har förståelse för kritiken om allt för snabba prisuppgångar på bostadsmarknaden.

– Det är en aspekt av det hela så klart. En välfungerande kreditmarknad gör det möjligt för människor att låna och det påverkar så klart priserna och efterfrågan; och allt för stora bostadsskulder kan vara en makroekonomisk risk som skulle kunna leda till finansiell risk. Men min ingång i det här är att storleken på hushållens skulder och prisnivån på bostäder är en dålig indikator på risken för finansiell instabilitet.

– Man kan inte nöja sig med att säga att allting som minskar hushållens skulder och håller nere priserna på bostäder är bra för den finansiella stabiliteten, och tvärtom.