Expert: Putin lurar väst – krigskassan töms

Trots omfattande sanktioner från väst efter invasionen av Ukraina hade Ryssland en ekonomisk tillväxt på 4,1 procent 2023 och 4,3 procent 2024.

Men nu bromsar utvecklingen kraftigt, rapporterar Reuters.

I ett samtal med Rysslands president Vladimir Putin på onsdagen uppgav finansminister Anton Siluanov att tillväxtprognosen för 2025 justerats ned till 1,5 procent från 2,5, då de höga räntorna för att dämpa inflationen hämmar utlåning och investeringar.

Rysslands enorma militärutgifter har drivit upp inflationen, vilket fick centralbanken att höja räntan till 21 procent i oktober i fjol. Sedan dess har räntan sänkts till 20 procent i juni och därefter till 18 procent i juli. Men enligt analytiker tyngs ekonomin fortfarande av arbetskraftsbrist och höga kreditkostnader.

Har inte kontroll på inflationen

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, menar att Rysslands nuvarande ekonomiska situation är ohållbar i längden.

– De har byggt upp väldigt stora obalanser, makroekonomiskt och i det finansiella systemet. I takt med att man inte har samma kassa att spendera så har tillväxten gått ner. Det är bara de sektorer som är inblandade i militär produktion som inte visar upp minussiffror, säger han.

– Visst att inflationen går ner, men de har fortfarande en styrränta på 18 procent. Så det är inte så att de har kontroll på inflationen.

Enligt siffror från Ryssland spenderar landet upp 30 till 40 procent av statsbudgeten på krigsutgifter. Men Torbjörn Becker säger att det finns anledning att tro att de spenderar många miljarder till "som inte syns i någon budgetstatistik"

– Mellan tummen och pekfingret börjar vi närma oss att halva statens utgifter handlar om att kriga mot Ukraina. Vilket är helt absurt. Kanske 10 procent av BNP i runda slängor i termer av militärutgifter. Det är inte långsiktigt hållbart.

Kan inte fortsätta i samma takt i Ukraina

Torbjörn Becker menar att Ryssland kommer tvingas genomföra flera förändringar för att få utvecklingen att vända.

– Antingen kan man i statsbudgeten skära ner i bland annat skola, vägar, pension och sjukvård. De kan också höja skatter för befolkningen eller företagen. Eller så lyckas man exportera mer olja och gas till resten av världen och får in pengar till den ryska ekonomin.

Om inte det sker har Ryssland inte råd att fortsätta kriget i Ukraina i samma takt mer än året ut.

– Ekonomin börjar verkligen sakta ner. Det är en konsekvens av att de inte kan blåsa på samma nivå av stimulans till krigsindustrin, vilket man gjorde de första åren, då spargrisen börjar tömmas.

”Han har lurat ledarna i väst”

Likt flera andra bedömare tror inte Torbjörn Becker att Vladimir Putin är seriös med fredssamtalen. I stället försöker den ryska presidenten "balansera på en slak lina" för att kunna fortsätta kriga i Ukraina.

– Jag har inte sett några seriösa ansträngningar från rysk sida att få till eldupphör eller fredssamtal, säger han.

– Putin är ju en klassisk pokerspelare. Han kör verkligen all in och tänker att den andra sidan ska vika sig. Den andra sidan består av Ukraina, men också EU-länder och USA. 

Han menar att Putin vill engagera den andra sidan i ett chicken race.

– När han känner att han inte har några framgångar på slagfältet direkt, eller råkar ut för fler sanktioner, så plockar han fram kärnvapenhotet. Putin har på något sätt lurat ledarna i väst, skulle jag vilja hävda, genom att hävda att han sitter med korten på handen.

– Om väst, EU och USA verkligen bestämde sig för att ha helomfattande sanktioner och full stödinsats till Ukraina, då har jag svårt att se hur Ryssland skulle kunna vinna det här kriget.