Expert ser ränteparadox: ”Intressant varningssignal”

Räntan på den 30-åriga amerikanska statsobligationen, som vanligtvis är känslig för geopolitiska händelser, steg med drygt 4 punkter till 5,31 procent på måndagskvällen och nådde då den högsta nivån sedan juni 2007.

Den tioåriga amerikanska statsobligationen, ansedd som den riskfria räntan och den marknaden tittar mest på, steg samtidigt med drygt 2 baspunkter till 4,72 procent.

Ränteuppgången sker trots att marknaden dragit ned förväntningarna om kommande räntehöjningar från Federal Reserve.

CME Fedwatch Tool visar i början av veckan att sannolikheten för en oförändrad ränta ligger på 63,4 procent.

– Oftast är det tron på korta räntor som styr utvecklingen även för långa räntor. Men det är inte det vi ser just nu. Det är väl den intressanta varningssignalen här, säger Elisabet Kopelman, SEB:s USA-ekonom.

– Vid någon punkt är det rimligt att marknaden vill ha större premie för att köpa amerikanska statspapper givet att den amerikanska skulden utvecklas på ett sätt som är långsiktigt ohållbart. Framförallt om man tittar på underskotten som biter sig fast på höga nivåer år efter år.

USA:s statsskuld närmar sig för tillfället 40 000 miljarder dollar, något som pressar skuldkvoten i förhållande till BNP mot en historiskt hög nivå. 2025 låg den på 123,3 procent, strax under rekordnivån på 126,1 procent år 2020. USA väntas i år lägga mer på räntan på statsskulden än på försvaret. Räntekostnaderna väntas uppgå till 1 017 miljarder dollar, mot 966 miljarder dollar i försvarsutgifter för 2026.

– Om Fed inte höjer räntorna i höst utan lämnar den oförändrad, då kanske vi ändå borde börja närma oss en topp för långräntan nu, säger Elisabet Kopelman.

”Sätter tryck upp på långa räntor”

Hon säger att det är en ökad osäkerhet kring var den långsiktiga normala räntan egentligen kommer att ligga framöver.

– Nu är vi tillbaka till en miljö med högre produktivitetstillväxt med ökad osäkerhet om inflationen framöver och uthålligheten i amerikansk statsskuld. Alla är faktorer som bidrar till att sätta tryck upp på långa räntor.

I förra veckan tvingades USA:s finansdepartement att sälja statsobligationer med 30-årig löptid till ett värde av 25 miljarder dollar med en ränta på 5,22 procent. Det var då den högsta som noterats vid en sådan auktion sedan 2001.

Dagen innan auktionerades 10-åriga obligationer ut med de högsta lånekostnaderna sedan 2007.

Kan påverka börsen negativt

Elisabet Kopelman kallar situationen kring långräntorna för ”besvärlig”.

– Det sker i ett läge där vi har stater som är högt skuldsatta på många håll och behöver låna till strategiska investeringar i försvar, säkerhet och den gröna omställningen.

Hon pekar samtidigt ut en risk för börsen om de stora AI-bolagen samtidigt skulle ändra synen på vilken avkastning de massiva investeringarna väntas få.

– Alternativet till att sätta pengarna på börsen är att sätta dem på räntemarknaden, och där får man bättre avkastning nu än tidigare. Många av de här bolagen som har drivit börsen, så kallade hyperscalers, de använder sig i högre grad av lånefinansiering. De har gått från att enbart finansiera sina investeringar med kassaflödet till att också låna mer. Då blir även de mer beroende av utvecklingen för räntorna. 

Pekar ut valutainterventionen

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, har tidigare sagt till EFN att hon ser en kombination av faktorer bakom uppgången i den 30-åriga räntan.

– Det är dels en allmän oro för den amerikanska statsskulden och man vill ha mer betalt för att finansiera den. Men man kan nästan ta med att USA hjälpte till med valutainterventionen i Japan. De kan nämligen i slutändan bli tvungna att sälja ganska mycket amerikanska statspapper. Så det finns flera orosmoln där, sa hon då.

Hon uppgav även att läget förvärrades när Fed-chefen Kevin Warsh var otydlig vid det senaste penningpolitiska beslutet med sin guidning framåt och inte gjorde helt klart huruvida man kommer ”bekämpa inflation om man får det”.

– Så då vill man också ha en inflationskompensation.