Oron efter USA:s räntesmocka: ”Risk för snöbollseffekt”

Senast räntan var högre var i augusti 2001. Då uppgick den till 5,52 procent vid en motsvarande auktion. Därefter pausades emissionerna av 30-åriga obligationer i nästan fem år.

Torsdagens auktion av 30-åringen för 25 miljarder dollar resulterade i en ränta på 5,22 procent, skriver Financial Times.

Räntan vid auktionen kan jämföras med 5,06 procent vid föregående 30-åriga emissionen i juli och 4,91 procent strax innan Donald Trump inledde sin andra mandatperiod i januari 2025.

Ökningen i upplåningskostnaderna sker samtidigt som USA:s statsskuld fortsätter att svälla. För tillfället närmar sig statsskulden 40 000 miljarder dollar, något som pressar skuldkvoten i förhållande till BNP mot en historiskt hög nivå. 2025 låg den på 123,3 procent, strax under rekordnivån på 126,1 procent år 2020.

Financial Times noterar att investerare blir allt mer oroade över USA:s växande budgetunderskott under Donald Trumps administration.

Ekonomen: ”Risk för snöbollseffekt”

Obligationsförsäljningen kommer efter en auktion på 42 miljarder dollar av tioåriga obligationer på onsdagen som såldes till den högsta räntan sedan 2007.

– Det är klart jag är lite nervös över storleken på skulden. Men jag är mer orolig för att det som kommer testas framöver är att vi nu förmodligen har ett strukturellt högre ränteläge. Det gör att budgetunderskotten kan komma att bli större, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.

– Risken är dels att räntorna stiger och att man får mindre budgetutrymme för olika reformer. Men sedan är risken att man hamnar i en snöbollseffekt, det vill säga att du tvingas låna pengar för att betala räntor och amorteringar och att det drivs åt fel håll.

Frågan om var smärtgränsen går för hur mycket skuld man kan ha är samtidigt svår att besvara, säger Bergqvist. Men faktumet att USA lånar till högsta räntan på 25 år är ”jätteproblematiskt”, menar han.

– Ju mer Scott Bessent (USA:s finansminister, reds. anm) måste lägga på räntebetalningar, desto mindre utrymme finns det för annat. Så det finns en ren finanspolitisk dimension där det här minskar utrymmet för reformer.

”Bekymmersamt för Trump”

Det besvärliga läget skapar även huvudbry för president Donald Trump som lovat amerikanska väljare och företag att räntorna ska komma ned. 

– Han har tidigare försökt ge sig på den amerikanska centralbanken att sänka räntorna, men han måste också få ned de långa räntorna. Och där spräcker han sitt vallöfte. Det här är bekymmersamt för både Donald Trump och Republikanerna, dels inför mellanårsvalet men också hur det ser ut inför nästa presidentval.

– Man får försöka ställa sig frågan vad som driver räntorna då. Om det är investeringar till AI, energiomställning och försvar som ska göras och det är det som drar upp räntorna, ja då har man lättare från aktiesidan att acceptera det. Det är värre om våra stater ska finansiera stora budgetunderskott som är kopplat till konsumtion. Då måste du finansiera det här i framtiden. Men det verkar som att marknaden har en större acceptans om man kan koppla ränteuppgången till investeringar och att de ska ge något i längden.

Pekar ut valutainterventionen

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, ser en kombination av faktorer bakom uppgången i den 30-åriga räntan.

– Det är dels en allmän oro för den amerikanska statsskulden och man vill ha mer betalt för att finansiera den. Men man kan nästan ta med att USA hjälpte till med valutainterventionen i Japan. De kan nämligen i slutändan bli tvungna att sälja ganska mycket amerikanska statspapper. Så det finns flera orosmoln där.

Hon säger även att läget förvärrades när Fed-chefen Kevin Warsh var otydlig vid det senaste penningpolitiska beslutet med sin guidning framåt och inte gjorde helt klart huruvida man kommer ”bekämpa inflation om man får det”.

– Så då vill man också ha en inflationskompensation.