Experten: "Framtida generationer får ta en större smäll"

Tidöpartierna presenterade under onsdagen en ny stor satsning på det svenska försvaret. Det nya beskedet från regeringen och Sverigedemokraterna är att Sverige ska lägga 3,5 procent av BNP på försvarsbudgeten.

Det innebär att man är överens om att satsa 300 miljarder kronor extra de kommande tio åren, något som Sverige initialt kommer att finansiera med lån.

Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, handlar det om stora summor pengar, men i grund och botten en liten del av ekonomin.

– Det gäller att skilja på vad som är elefanter och vad som inte är det. Runt 3 procent om några år betyder att 97 procent är annat i våra utgiftsposter. På det sättet kommer det här inte förändra samhället i grunden. En referens man kan ha är när vi gick in i andra världskriget, då gick vi från två procent till tio procent av BNP på ett år i utgifter.

Samtidigt är han tydlig med att det i någon mån kommer att påverka samhällsbilden.

– Det innebär att vi kommer behöva omprioritera i våra utgifter. Vi kommer behöva dra ner på vissa saker och ge plats åt ökad prioritet till civil och militär beredskap och krigskapacitet. Det kommer innebära att vissa utgifter minskar eller tas bort, annars har vi inte råd.

Trumfkort för Sverige

Samtidigt kallar han en sådan här satsning för ett "centralt trumfkort" som Sverige, med andra västländer, har.

– Våra tillväxtmöjligheter och våra rikedomar, som marknadsekonomin och tillväxten har skapat. Det är det som gör att vi kan bevara vårt välstånd men ändå satsa massa pengar på krigsmakt, medan titta på Ryssland. De är fattiga, de svälter ut sin befolkning för att kunna satsa på sin militär.

Att satsningen finansieras med lån, som Tidöpartierna meddelade på presskonferensen, tycker han känns motiverat.

– Möjligheten för oss att låna utan stora skadeverkningar beror på det finanspolitiska ramverket, och särskilt överskottsmålet. Tack vare det har vi en situation där vi kan låna utan att skada ekonomin genom att bli väldigt utsatta för överskuldsättning och så vidare.

"Det skulle jag säga är en risk"

Viktigt är dock, påpekar han, är att man först definierar utgiftsändamålen och sen lånar. Inte tvärtom.

– Först efter att vi säger, "så här mycket pengar kommer vi att behöva till de här utgifterna". I stället för att börja med att samla in pengar och stoppa de i en kasse för oklara ändamål och då riskera att politiker kommer kunna "nalla" från den här kassan till massa saker som vi inte hade tänkt. Det skulle jag säga är en risk i sådana fall som vi kan undvika.

I och med att pengar lånas får även framtida generationer vara med och finansiera satsningen, säger Daniel Waldenström.

– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem, säger han och fortsätter:

– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen.