Så mycket ska Sverige lägga på försvaret
Sverige ska lägga 3,5 procent av BNP på försvarsbudgeten.
Det meddelar Tidöpartierna på en pressträff. För att nå det nya målet får försvaret 300 miljarder kronor extra de kommande tio åren.
Kravet för Nato-länderna ligger idag på att 2 procent av landets BNP ska gå till försvaret. Det väntas höjas under sommarens Nato-toppmöte på en nivå mellan 3-4 procent.
På onsdagen meddelar regeringen och Sverigedemokraterna att Sverige vill höja försvarsanslaget till 3,5 procent av BNP på försvaret från dagens 2,4 procent fram till 2030. Det innebär en satsning på 300 miljarder kronor som initialt kommer finansieras av lån. Ytterligare 25 miljarder kommer avsättas för att köpa nytt försvarsmateriel.
– Vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge och osäkerheterna kommer att förbli stora under en lång tid, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.
– Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, säger Kristersson.
Framåt ligger fokuset för svensk säkerhetspolitik på fyra områden som bland annat handlar om att fortsätta stötta Ukraina för en vapenvila och möjliga fredshandlingar.
– För det andra att göra vår del av hemläxan och rusta det svenska försvaret. För det tredje handlar det om att stärka det europeiska Nato och det nordiska samarbetet, och för det fjärde att använda EU:s kapacitet för att stärka försvarsförmågan. Ska vi lyckas med det krävs en påtagligt offensiv plan och finansiering, säger statsministern.
Enligt Kristersson är Tidöpartierna överens om att besluten måste fattas nu och att det är bråttom.
– Vi behöver öka handlingsutrymmet för så kallade "läglighetsköp", det vill säga omedelbara beställningar med leverans under de närmaste åren. Redan under innevarande år kommer Sverige därmed kunna lägga beställningar när lämpliga tillfällen dyker upp, säger SD:s partiledare Jimmie Åkesson.
